Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 02 okt, 2014

57 miljoner till forskningsprojekt som kan leda till nya genombrott

NYHET Två forskningsprojekt med huvudsökande från Umeå universitet tilldelas tillsammans närmare 57 miljoner kronor de kommande fem åren i en satsning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Dessutom får Umeå universitet ta del av stora anslag som fördelats till nationell infrastruktur inom livsvetenskap.

– Väldigt bra och glädjande. Det här är forskningsprojekt som kan leda till nya vetenskapliga genombrott, och det visar att våra forskare står sig väl i konkurrensen. Dessutom finns vi med i viktiga nationella satsningar på infrastruktur, vilket ger våra forskare tillgång till betydelsefulla verktyg och det ökar i allra högsta grad universitetets attraktionskraft, säger Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har totalt beviljat 810 miljoner kronor till 24 forskningsprojekt, varav två projekt har huvudsökande från Umeå universitet. Utöver detta har 410 miljoner kronor anslagits för nationell infrastruktur inom livsvetenskap. 100 miljoner kronor tilldelas ”SCAPIS”, The Swedish CArdioPulmonary bioImage Study, en unik studie med stora möjligheter för forskningsgenombrott i kampen mot lung- och hjärt-kärlsjukdomar. Studien involverar landets alla universitetssjukhus och från Umeå universitet är Stefan Söderberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medsökande.

I satsningen på infrastruktur tilldelas även plattformarna för metabolomikforskning och kärnmagnetisk resonans, NMR, fortsättningsanslag på 21 miljoner kronor vardera. Umeå universitet medverkar i båda satsningarna. För ”Swedish Universities Metabolomics Platform" är SLU huvudsökande och för ”NMR for life” är Göteborgs universitet huvudsökande.
Läs mer om plattformarna

Följande två forskningsprojekt vid Umeå universitet beviljas medel:

Hur hjärnans mikrokretsar kopplar information från våra olika sinnen

När våra olika sinnen blir stimulerade aktiveras inledningsvis separata områden i hjärnan. Men för att vi ska uppleva den sammantagna sinnesinformationen som ett enda sammanhang måste informationen från flera sinnen behandlas tillsammans. Det sker i särskilt avsatta hjärnområden. För att vår upplevelse av ett objekt som stimulerar till exempel både syn och känsel måste hjärnområdena samarbeta. Denna process kallas multisensorisk integrering och förkortas MI.
– Vårt mål är att få helt ny kunskap om MI. Väldigt lite är känt och utan en grundläggande kunskap finns stor risk att nya, framtida terapeutiska verktyg inte kan användas på rätt sätt. För att ta ett exempel räcker det inte att transplantera celler som kan generera nervceller, nervcellerna måste också kunna koppla till varandra på korrekt vis för att kunna utföra MI, säger Paolo Medini, som är huvudsökande för projektet.

Varje hjärnområde består av olika klasser av nervceller, och inom ett hjärnområde är de olika klasserna av nervceller sammankopplade på ett särskilt sätt i form av ”mikrokretsar”. De är nödvändiga för att hjärnområdena ska fungera för att utföra MI. I projektet kommer forskarna också att undersöka hur förlorad syn och hörsel påverkar mikrokretsar och kopplingar mellan hjärnområden.

Projekt: “The brain microcircuits integrating information from several senses”
Beviljat anslag: 29 352 000 kronor under fem år
Huvudsökande: Paolo Medini, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet
Medsökande: Anna Berghard, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, och Gilad Silberberg, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet

Studerar hur cellens minne byggs upp

Epigenetik handlar om hur en cell kan känna igen vilken del av arvsmassan som ska användas och hur den informationen sedan ska föras vidare när cellen delar sig.
– Vi är jätteglada att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse valt att stödja Umeå universitets starka grundforskning i epigenetik, ett av de viktigaste områdena inom ämnet genetik idag, det ämne som all biologi och medicin vilar på, säger Jan Larsson, som är huvudsökande för forskningsprojektet.

Det minne som krävs för att celler ska ”komma ihåg” vilken vävnad de tillhör kallas epigenetiskt minne eftersom det ärvs oberoende av DNA-sekvensen. I det nya forskningsprojektet ska Jan Larsson och hans medsökande kollegor studera hur det epigenetiska minnet byggs upp och hur det kan överföras till dotterceller på ett stabilt sätt vid celldelning.
– För att förstå epigenetikens roll i utvecklingen av en individ och betydelsen i samband med sjukdomar räcker det inte att veta hur det ser ut när minnet är bestämt – vi måste lära oss hur minnesfunktionen byggs upp.

Forskarna kommer att använda bananflugor som modellsystem och störa de processer som de tror är viktiga för att utveckla det epigenetiska minnet. De kommer också att bygga datormodeller för hur det epigentiska minnet byggs upp och etableras, bland annat för att utvärdera om de identifierat de viktigaste processerna.

Projekt: “Dynamics of epigenetic memory”
Beviljat anslag: 27 309 000 kronor under fem år
Huvudsökande: Jan Larsson, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Medsökande: Yuri Schwartz och Per Stenberg, båda verksamma vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet

Läs pressmeddelandet från Knut och Alice Wallenbergs StiftelsePressbilder från Umeå universitet

För ytterligare information, kontakta gärna:

Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitetTelefon: 073-079 42 91
E-post: lena.gustafsson@adm.umu.se

Paolo Medini, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitetTelefon: 090-785 67 42, 070-3839808
E-post: paolo.medini@umu.se

Jan Larsson, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitetTelefon: 090-785 67 85, 070-6736460
E-post: jan.larsson@molbiol.umu.se

Redaktör: Karin Wikman