NYHET Akademisk frihet och dess utmaningar diskuterades när podcasten ”Curie Talks” gästade Umeå universitet. Podcasten produceras av tidningen Curie som ges ut av Vetenskapsrådet. – När Trump säger att nu är det för mycket woke-verksamhet på universiteten, dröjer det ju inte särskilt länge innan vi har en minister i Sverige som säger precis samma sak, säger Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet och en av deltagarna i podcasten.
Forskarna Christer Nordlund, Carina Keskitalo och Andrei Chabes deltog i podden Curie Talks under rubriken "Friheten krymper i akademin – vad gör vi åt det?" när Vetenskapsrådets poddinspelning gästade Umeå univeristet i november 2025. Foto: Natalie von der Lehr
Podcasten ”Curie Talks” spelade in ett samtal vid Umeå universitet i november 2025 under rubriken ”Friheten krymper i akademin – vad gör vi åt det”. I panelen deltog tre forskare från Umeå universitet - Carina Keskitalo, professor vid Institutionen för geografi, Christer Nordlund, professor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, och Andrei Chabes, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Samtalsledare var Helena Bornholm från Sveriges unga akademi och samtalet tog avstamp i den globala utvecklingen där demokratiska värden och yttrandefrihet är under press.
– Den akademiska världen och den akademiska friheten överlag är satt under väldigt hård press i USA just nu, säger Christer Nordlund och pekar på att politisk inblandning och misstro mot universitet har ökat, något som även påverkar tonen i svensk debatt.
Carina Keskitalo lyfte bland mycket annat fram praktiska begränsningar som påverkar forskningen och forskarna i Sverige och att det kanske inte egentligen behöver påverka organisationsformen.
– Jag vet inte riktigt om organisationsform i sig är lösningen på akademisk frihet, det kan ju till exempel leda till att man blir sämre finansierad. Jag tror snarare att man möjligen ska fundera på hur man kan göra undantag från de krav vi har som myndigheter, och då tänker jag främst på att forskningsdata inte behöver vara allmän handling som kan begäras ut, vilket kan skapa stora problem.
Andrei Chabes betonade även att administrationen har blivit en indirekt inskränkning:
– Det är så mycket administration som vi måste göra själva nu. Etiska ansökningar har blivit mycket mer komplicerade och det leder till att vissa forskningsområden undviks, säger han.
Samtalet berörde även den utredning som pågår om akademisk frihet i Sverige. Panelen efterlyste bland annat bättre skydd för utbildning, mindre politisk styrning och tydligare grundlagsskydd. Lyssna på podden ”Curie Talks” här.
Sveriges unga akademi söker just nu nya ledamöter, besök deras webb och ansök senast 12 januari 2026.