NYHET Medicinska kontroverser är ofta återkommande i dagens offentlighet och medielandskap. I en ny avhandling studerar idéhistorikern Jonatan Samuelsson vid Umeå universitet en sådan kontrovers som utspelade sig under decennierna före millennieskiftet. Amalgamkontroversen i Sverige på 1980- och 90-talen som bidrog till att förändra föreställningar om sjukdom, hälsa och vad det innebär att vara patient.
Avhandlingen pekar bland annat på behovet av uppdaterade begrepp för att medicinhistoriskt studera diffusa och svårmätbara symtom och diagnoser
Genom amalgamkontroversen kanaliserades kunskapstillämpningar och ett socialt patos från 1960- och 70-talens miljö- och sociala rörelser till medicinens område. I avhandlingen visar Jonatan Samuelsson också att medierna var centrala för kontroversens utveckling och formandet av dessa idéer.
Jonatan Samuelsson, doktorand i idéhistoria
Bild Alekzandra Granath– De var mer än arenor eller megafoner för andra aktörers uppfattningar: genom att på olika sätt iscensätta och förklara kontroversen, agerade medierna som en nyckelaktör i kontroversen, säger Jonatan Samuelsson och tillägger:
– Amalgamkontroversen kretsade kring frågan om hur det kvicksilver som fanns i amalgamet påverkade människors hälsa.
– Amalgam var det dominerande materialet för att laga hål i tänder under större delen av 1900-talet, och de anklagelser som under det tidiga 1980-talet riktades mot det försatte tandvården, som expanderat kraftigt under hela efterkrigstiden, i en förtroendekris liknande den som allmänsjukvården varit inbegripen i under det föregående decenniet.
Jonatan Samuelsson berättar vidare att under amalgamkontroversen hamnade gränserna mellan vetenskapen och samhället i fokus, liksom gränserna mellan olika vetenskapliga discipliner.
Dessa gränser utmanades och omförhandlades i en mängd olika kontexter och på olika samhälleliga arenor: i rättssalar, på riksdagsgolvet, inom myndigheter och sjukvårdsorganisation, i de vetenskapliga och facktidskrifternas spalter och i medierna.
– Amalgammotståndet bars fram av flera aktörer. Centralt bland dessa stod patientföreningen Tandvårdsskadeförbundet (idag Tandhälsoförbundet). Föreningen organiserades enligt en riksförbundsmodell, med i hög grad självständiga regionala avdelningar. I förbundets identitet samsades kamp för social rättvisa och upprättelse med konsumentpolitiska positioneringar och medicinsk kunskapsproduktion samt -spridning.
Jonatan Samuelsson säger att avhandlingens resultat pekar dels mot amalgamkontroversen som en slags föregångare för hur liknande efterföljande kontroverser om exempelvis elöverkänslighet, utbrändhet och mobiltelefoni behandlades av myndigheter och medier.
Dels mot behovet av ytterligare studier som kan belysa mediernas roll i den svenska medicinhistorien, liksom patienters och patientföreningars roll i formandet av medicinska begrepp och medicinsk kunskap.
Dessutom pekar avhandlingen på behovet av uppdaterade begrepp för att medicinhistoriskt studera diffusa och svårmätbara symtom och diagnoser, där begreppet kultursjukdom genom flitig användning i medierade debatter blivit överlastat med associationer till föreställningar om psykiskt betingad sjukdom som icke-verklig.
I stället föreslås begreppet gränssjuklighet som ett sätt att komma bort från ett ensidigt fokus på symtom och orsaker och i stället analysera historiska sjukdomar utifrån deras position längs det medicinska vetandets och den medicinska föreställningsvärldens gränser.
Avhandlingen Kunskap, kontrovers och kvicksilver: debatten om amalgamförgiftning i det sena 1900-talets Sverige finns publicerad digitalt
Diputationen äger rum fredag 4 mars, kl. 10:00-12:00, Humanisthuset, Hörsal E
Opponent är Ylva Söderfeldt, docent och lektor, Institutionen för ide- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.
