Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 30 maj, 2017

Autoimmun hepatit - livet och döden

NYHET Autoimmun hepatit är en ovanlig leversjukdom som kan leda till skrumplever och levercancer. Personer med skrumplever har förhöjd risk att få levercancer - risken är 55 gånger högre hos personer med autoimmun hepatit och skrumplever än hos friska. Men ärromvandlingen som bildas av inflammationen i levern kan förbättras av behandling, även i en skrumpen lever, visar en avhandling från Umeå universitet.

- Behandlingen kan förbättra levervävnaden och ge ökad livskvalitet. Det är därför viktigt att försöka uppnå en effektiv behandling av leverinflammationen, säger Åsa Danielsson Borssén, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Ofta bra resultat med läkemedel

Denna relativt ovanliga sjukdom drabbar kvinnor oftare än män och kan debutera under hela livet - från barndom till ålderdom. Utan behandling har sjukdomen dålig prognos, men behandling med inflammationsdämpande läkemedel ger ofta bra resultat. Behandlingen är ofta livslång eftersom risken för återfall är hög om man avslutar medicineringen.

Upp till en tredjedel av patienterna har skrumplever vid diagnos, vilket är en riskfaktor för att utveckla levercancer.

- Vår forskning baseras på en studie som omfattade 634 patienter med autoimmun hepatit. Vi undersökte cancerrisken och fann en dubblerad risk att drabbas av cancer efter diagnos, och att risken för levercancer är 55-faldigt ökad när skrumplever utvecklats. Endast patienter med skrumplever fick levercancer.

Levercancer ovanlig i Sverige

Levercancer är en förhållandevis ovanlig cancersjukdom i Sverige och drabbar cirka 6 av 100 000 invånare/år. Risken var 0.3 procent/år efter det att patienten fått skrumplever, så kallad cirrhos.

- Vår forskning visar att det visserligen finns en kraftigt förhöjd risk jämfört med befolkningen i stort, men en relativt låg årlig risk hos patienter med skrumplever. I en annan delstudie såg vi att den bindväv som bildas av inflammationen i levern och som till sist leder till skrumplever, faktiskt tillbakabildades hos två tredjedelar av patienterna som svarade på den medicinska behandlingen. Vi såg även förbättrad levervävnad hos patienter med skrumplever.

Graviditet och barnafödande

Forskningen handlade också om hur det gick för kvinnor med autoimmun hepatit när de var gravida, och för deras barn. Många kvinnor med autoimmun hepatit tar inflammationshämmande mediciner under graviditeten, vilket kan väcka frågor om risk för missbildning. Vissa unga kvinnor är också drabbade av skrumplever, vilket i sig kan vara en riskfaktor för graviditeten.

- Kvinnorna i vår studie hade en ökad risk för missfall, men när de väl vara gravida så födde de ofta friska barn, dock något tidigare än friska kvinnor. Kvinnor med skrumplever hade oftare genomgått kejsarsnitt, men i övrigt fann vi inget som tydde på att deras graviditeter hade varit mer riskfyllda.

Förekomst och överlevnad

Förekomsten av autoimmun hepatit är 17.3 på 100 000 invånare och antalet nyinsjuknande är 1.2 på 100 000 invånare/år.

- Överlevnaden jämfört med Sveriges befolkning började skilja sig åt redan 4 år efter insjuknandet, men 10 år efter insjuknandet började det skilja sig åt mer markant. Vi fann också att den vanligaste dödsorsaken för patienterna i studien var en följd av leversjukdomen.

Doktorsavhandlingen kan sammanfattningsvis fastställa prevalens och incidens av autoimmun hepatit i Sverige, samt konstatera att patienter med skrumplever har en ökad risk för levercancer. Kvinnor med sjukdomen har en ökad risk för missfall och en för tidig förlossning, men ingen klar koppling till ökad risk för missbildningar till följd av medicinering hittades. Behandlingen kan förbättra levervävnaden, ändå kvarstår med tiden en generellt ökad risk att dö av leversjukdomen. Därför är det viktigt att sträva efter att uppnå en effektiv behandling av leverinflammationen.

Åsa Danielsson Borssén är läkare under specialistutbildning mot internmedicin och gastroenterologi vid Norrlands Universitetssjukhus. Hon är uppvuxen i Umeå och har studerat läkarprogrammet vid Umeå Universitet.

För mer information om avhandlingen kontakta gärna

Åsa Danielsson Borssén, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitetTelefon: 090-7852651
E-post: asa.danielsson.borssen@umu.se

Om disputationen

Fredagen den 2 juni försvarar Åsa Danielsson-Borssén, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin sin avhandling med titeln: Autoimmun hepatit - livet, döden och däremellan. Engelsk titel: Autoimmune hepatitis - life, death and in-between. Opponent: Soo Aleman, Institutionen för medicin, Enheten för inflammation, gastroenterologi och reumatologi, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Mårten Werner.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i hörsal B, Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus.

Foto: Mats Danielsson

Redaktör: Lena Åminne