Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 31 maj, 2022

Avgaser från fritidsbåtar sätter spår i Bohusläns skärgård

NYHET Enligt en ny rapport från Havsmiljöinstitutet påverkar den intensiva fritidsbåtstrafiken i Bohuslän bottensediment, musslor och ostron. Rapporten är unik då det är första gången man undersökt i hur stor omfattning avgaser från fritidsbåtar lagras i bottensediment och vattenlevande organismer. Forskaren Lisa Lundin på Kemiska institutionen vid Umeå universitet har deltagit i arbetet.

Text: Malin Vive/Ingrid Söderbergh

Fritidsbåtar lämnar utan tvekan ett avtryck i naturen. Koncentrationen av PAH-föreningar i vattnet är tydligt högre där fritidsbåtstrafiken är som störst.

– Det finns all anledning att fasa ut bensin- och dieseldrivna båtmotorer, säger Kjell Nordberg, professor i marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Få länder har så många registrerade fritidsbåtar per capita som Sverige. Av omkring 850 000 registrerade båtar har de flesta en bensin- eller dieseldriven motor. Bohuskusten hör till båtturisternas favoritmål och den populära huvudfarleden genom Bohusläns skärgård kallas ofta ”havets E6:a”, hårt trafikerad av allt större båtar med allt kraftigare motorer.

– Bara vid Grebbestad är det över 40 000 båtar som passerar under en semestermånad, säger Kjell Nordberg, som har räknat varenda en.

I snart sex års tid har han tillsammans med kollegor på Göteborgs universitet, Umeå universitet, SGU och Tillväxt norra Bohuslän, studerat och mätt hur de polycykliska aromatiska kolvätena, PAH:er, från båtmotorernas avgaser lagras i musslor, ostron, vatten och bottensediment.

Forskaren Lisa Lundin på Kemiska institutionen vid Umeå universitet har bidragit med alla analyser av PAH-föreingar och utvärdering av resultaten.

Lämnar avtryck i naturen

Nu ligger rapporten klar och den är unik. Frågan om hur turismen i Bohuslän påverkar naturen har diskuterats länge men aldrig förut har föroreningarna mätts upp så strukturerat.

– Fritidsbåtar lämnar utan tvekan ett avtryck i naturen. Koncentrationen av PAH-föreningar i vattnet är tydligt högre där fritidsbåtstrafiken är som störst, säger Kjell Nordberg.

Båtmotoravgaser består av en cocktail av cancerogena och giftiga PAH-föreningar, som även innehåller sot, oförbrända oljor, försurande kväveföreningar och koloxid. Ett problem är att svensk skärgård är känsligare än andra farvatten eftersom tidvattenströmmarna är svaga. Med låg vattengenomströmning i innerskärgården ligger föroreningar lättare kvar i sediment, växter och djur.

Samtidigt finns det stora gemensamma ekonomiska intressen i Bohusläns vatten; utöver den populära båtturismen är vattenbruk med mussel- och algodlingar en växande ny ekonomi. Frågan är hur väl de kan samsas.

Fem gånger högre halt i trafikerade områden

Resultatet av teamets forskning visar att halterna av PAH-föreningar i ytsedimenten är fem gånger högre i Grebbestad och Tanumstrand där båttrafiken är tät, än i det intilliggande Sannäs, som är ett Natura-2000-område med väsentligt mindre båttrafik. I de trafiktäta områdena överskrids de gränsvärden som är definierade enligt EU:s vattendirektiv.

Även de musslor och ostron som placerats ut där båttrafiken var som mest intensiv hade kraftigt förhöjda PAH-halter. Skaldjur styrs dock inte av EU:s vattendirektiv utan ligger under Livsmedelsverket, och där håller sig halterna inom gränsvärdet. Därför kan man i de flesta skärgårdsområden räkna med att ostron och blåmusslor inte är hälsofarliga,

Båtturism och vattenbruk har dock förutsättningar att samexistera, så länge man inte odlar och skördar i där båttrafiken är som mest intensiv.

– Även om vi inte ser något alarmerande just nu, finns all anledning att mana till försiktighet med bensin- och dieseldrivna båtmotorer. Vi rekommenderar fortsatt arbete med att sänka halterna av PAH i havet genom till exempel generella hastighetsbegränsningar och stimulans av elmotorer och segling. Det kan också vara bra att tänka på var musselodlingar placeras i framtiden. säger Kjell Nordberg.

Om rapporten:

Nordberg, K., Björk, G., Lundin, L., Abrahamsson, K., Josefsson, S., Dahlberg, C., Zar, I: (2022) Fritidsbåtars avgasutsläpp i skärgårdsmiljön. Rapport nr 2022:2, Havsmiljöinstitutet.

Läs hela rapporten här

 

Om Havsmiljöinstitutet:

Havsmiljöinstitutet har regeringens uppdrag att förmedla kunskap mellan forskare, myndigheter och beslutsfattare. Genom expertförmedling, forskningsöversikter, analyser och synteser bidrar institutet med kunskap och råd för en hållbar förvaltning av havet.

Havsinstitutets webbplats

För mer information, kontakta gärna:

Lisa Lundin
Första forskningsingenjör
E-post
E-post
Telefon
090-786 88 53