Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 23 maj, 2011

Bakterier med koll på temperaturen

NYHET Infektionsforskaren Jörgen Johansson tilldelades i fjol det prestigefyllda anslaget ”ERC Starting Grant” av Europeiska forskningsrådet. Hans forskargrupp har upptäckt att den vanligt förekommande Listeria-bakterien håller stenkoll på temperaturen för att veta när det är dags att orsaka sjukdom.

Jörgen Johansson har byggt upp en egen konkurrenskraftig forskargrupp vid institutionen för molekylärbiologi och är dessutom en av gruppledarna vid Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin (MIMS). Hans forskning är inriktad på bakterien Listeria monocytogenes. Målet är att på molekylär nivå beskriva vilka mekanismer som gör bakterien sjukdomsframkallande.

Finns i maten vi äter

Listeria-bakterien förekommer ganska allmänt i naturen och vi människor kan få i oss den via olika matvaror, framför allt mejeriprodukter. I de flesta fall blir vi inte sjuka, men en stor dos kan leda till sjukdom framför allt hos personer med försvagat immunförsvar, till exempel gravida kvinnor. Hos vuxna kan en sådan så kallad listerios yttra sig som en hjärnhinneinflammation eller en allmän infektion med bakteriespridning i blodet. Dödligheten vid listerios är mycket hög, nästan 30 procent. Därför är det också viktigt att utveckla nya behandlingsmetoder och förebyggande metoder.
– Jag hoppas naturligtvis att min forskning kan bidra till att man finner möjliga mål för att behandla Listeria-infektioner, säger Jörgen Johansson.

Enklare att sprida sig

Hans forskargrupp var först med att upptäcka hur Listeria-bakterien anpassar sin sjukdomsframkallande förmåga till omgivningstemperaturen. Denna anpassningsförmåga gör det enklare för den att sprida sig i människokroppen. Med hjälp av RNA-molekyler kan bakterien styra när de ska producera giftiga ämnen vid en infektion och även när de ska blockera produktionen, till exempel om de befinner sig utanför människan. Det här sker genom en termostatliknande funktion som gör att en RNA-molekyl får en stängd struktur vid låga temperaturer. När temperaturen blir högre, till exempel i människokroppen, öppnas strukturen och tillåter produktion av toxiner. Genom RNA-molekylernas flexibilitet skapas mycket avancerade signalkedjor i både bakterier och mänskliga celler. Jörgen Johansson har publicerat sina internationellt mycket uppmärksammade rön i tidskrifter som Cell och Nature.

Excellent och banbrytande

Efter en hård urvalsprocess fick Jörgen Johansson i fjol på midsommardagen veta att han var en av få svenska forskare som skulle få det prestigefyllda europeiska forskningsstödet ERC Starting Grant. Hans ansökan bedömdes av de europeiska sakkunniga som ”excellent” och ”banbrytande” med ”många innovativa aspekter”. Projektet är femårigt och anslagsbeloppet ligger på totalt en miljon euro, det vill säga cirka 10 miljoner kronor.
– Jag satsar framför allt på att anställa fler doktorander och postdoktorer, berättar Jörgen Johansson.

Obegränsade samarbetsmöjligheter

Sven Bergström är prefekt vid institutionen för molekylärbiologi, den institution där Jörgen Johansson är verksam.
– Vår institution är värd för flera av gruppledarna i MIMS och erbjuder de unga forskningsledarna den infrastruktur och de laboratorier de behöver för en framgångsrik forskning, säger Sven Bergström. Vi har ett oerhört brett spektrum i vår forskning kring infektionssjukdomar. Samarbetsmöjligheterna är nästan obegränsade.

Tillbaka till Umeå

Jörgen Johansson disputerade 2000 vid Umeå universitet på en avhandling om genreglering i E. coli-bakterier. Han tillbringade tre år som postdoktor hos professor Pascale Cossart vid Pasteurinstitutet i Paris, där han också inledde sina studier av Listeria-bakterien. År 2003 återvände han till Umeå universitet och fick en forskarassistenttjänst från Vetenskapsrådet 2004. Sedan dess har han byggt upp en egen, konkurrenskraftig forskargrupp vid institutionen för molekylärbiologi. Han är gruppledare vid MIMS (The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden) och tillhör också UCMR (Umeå Centre for Microbial Research). Förutom ERC Starting Grant tilldelades han även Fernströmpris vid medicinska fakulteten 2010.

Redaktör: Karin Wikman