Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 22 feb, 2021

”Betrakta din text som en skadad patient”

NYHET Hallå där Martin Rosvall, professor i fysik och verksam vid Integrated Science Lab, IceLab, vid Umeå universitet. Du är en av utställarna under föreningen Unga Forskares digitala utställning, där du medverkar med en föreläsningsfilm som handlar om vetenskapligt skrivande.

Text: Anna-Lena Lindskog

I filmen förklarar du vad som skiljer de uppsatser man gör på gymnasiet från vetenskapligt skrivande. Vad är främsta skillnaden?

– Gymnasieelever skriver för att imponera på sina lärare genom att kommunicera kunskap. Som forskare försöker vi förändra hur andra forskare tänker med utgångspunkt i kunskapsluckor. Båda sätten är rationella. Som gymnasieelev jagar man höga betyg och som forskare många citeringar.

Vetenskapliga texter är ofta krångliga att förstå. Är det meningen att de ska vara det?

– Det finns inget egenvärde i att skriva krångligt. Tvärtom. Att skriva med klarhet och precision hjälper inte bara läsaren att förändra sin förståelse för hur världen fungerar utan också forskaren att tänka klart under skrivprocessen eftersom logiska luckor blottas.

Film: Att skriva och granska vetenskap
Att skriva och granska vetenskap

Vad är viktigt att tänka på när man skriver och granskar vetenskapliga texter? Martin Rosvall, professor, delar med sig av sina bästa tips.

– Sedan kan en text upplevas krånglig på grund av sitt fackspråk. Det är okej om den riktar sig till forskare inom ett speciellt vetenskapligt fält som behärskar alla specialtermer. Utan fackspråk skulle vetenskapliga artiklar bli väldigt långa och förlora i klarhet och precision. Problem uppstår när en forskare riktar sig till en bredare publik och misslyckas att föreställa sig vilken kunskap den besitter. Det är kunskapens förbannelse.  

Hur lärde du dig skriva vetenskapliga texter?

– Framförallt genom att skriva och läsa vetenskapliga texter. Ett par böcker har också hjälpt mig att förstå varför en dålig text är dålig och en bra text är bra. Joseph Williams Style: Lessons in Clarity and Grace och Josuha Schimmels Writing Science: How to Write Papers That Get Cited and Proposals That Get Funded är två favoriter. Den senare använder vi som kursbok i doktorandkursen med samma namn. Med principerna för effektivt skrivande går det snabbare att hitta och lösa problem i egna och andras texter.

Hur ska man bygga upp sin text för att den ska förändra hur läsaren tänker?

– För en vetenskaplig text börjar jag med att ställa de tre frågorna:

1.     Vad är det vi vet?

2.     Vad är det som är fel eller motsägelsefullt med det vi vet?

3.     Hur kan vårt arbete gå bortom känd kunskap?

– Svaren på frågorna bildar kärnan i texten och formar en sammanhängande historia. Först riktar den sig till rätt läsare genom att skapa ett sammanhang, sedan drar den in läsaren genom att ifrågasätta etablerad kunskap, för att till sist flytta på gränsen mellan det tidigare kända och okända och argumentera för vilka konsekvenser det får.

Du säger i filmen att man ska betrakta sin nästan färdiga text som en ”skadad patient”. Vad menar du med det?

– På gymnasiet eller när jag läste till civilingenjör i teknisk fysik skrev jag aldrig om någon text. Med inställningen att en text är färdig när man har läst igenom den en gång sved det när min doktorandhandledare slaktade mitt första försök till vetenskaplig text. Det är lätt att man börjar försvara en text när man tänker att den är färdig.

– Genom att i stället betrakta en text som en skadad patient – Joshua Schimel använder begreppet triage – blir inställningen en helt annan. Då är man intresserad av att förstå alla problem som texten har för att kunna åtgärda dem. Utan självbedrägeriet att försvara dåliga formuleringar som man har fäst sig vid blir slutresultatet en text som har större chans att förändra hur läsaren tänker.

FAKTA Unga Forskare och Digitala utställningen

Utställningen Unga Forskare – SM i forskning – är Sveriges största tävling för gymnasieprojekt inom naturvetenskap, teknik och matematik. Varje år tävlar runt 600 elever om priser till ett värde av 500 000 kr och inspireras till en framtid i forskningens och vetenskapens tecken. I år äger Utställningen Unga Forskare rum helt digitalt och finalutställningen kompletteras med ett omfattande program för skolor i form av öppna digitala föreläsningar och digitala forskningsmontrar från företag, lärosäten, forskningsinstitut och namnkunniga forskare.

Läs mer om digitala utställningen