Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 15 sep, 2021

Bild på förkalkande kärl ger minskad risk för hjärtkärlsjukdom

NYHET Att patient och läkare får se bilder på åderförkalkning påverkar bådas uppfattning om individens risk för hjärtkärlsjukdom. Läkarna följer i högre grad riktlinjer om förebyggande läkemedelsförskrivning, och individen motiveras till livsstilsförändring och ökat intag av medicin. Förändringarna som ses upp till minst tre år efteråt gav en lägre beräknad risk för hjärtkärlsjukdom hos gruppen som fått informationen jämfört med kontrollgruppen.

Text: Avhandling: Bild på förkalkande kärl ger minskad risk för hjärtkärlsjukdom

en enkel metod som påtagligt minskar riskerna för framtida sjukdom

Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen och Sverige. Uppskattningsvis 90 – 95 procent av all hjärtkärlsjukdom orsakas av påverkningsbara faktorer. Dessa faktorer bidrar till utveckling av åderförkalkning, som är den huvudsakliga orsaken till sjukdomen.

Åderförkalkning är dessutom vanligt. I sin avhandling redovisar Anna Bengtsson en undersökning där en i övrigt frisk population med en medelålder på 55 år mer än varannan man och mer än var tredje kvinna hade åderförkalkade kärl. Förekomsten ökade med stigande ålder, ökad riskfaktorbelastning och manligt kön. 

Låg följsamhet

I dag rekommenderas en statistisk modell baserat på riskfaktorer för att uppskatta individens risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Förebyggande behandling styrs sedan utifrån detta, men följsamheten till behandlingen är låg. I studien visade det sig dock att så många som en tredjedel av dem som med traditionell riskbedömning uppskattades ha låg risk för hjärtkärlsjukdom ändå hade förekomst av åderförkalkning.

Med bildbaserad och individuell information som tillägg till traditionell riskbedömning, kan motivationen till behandling öka. Förekomst av tidig åderförkalkning kan påvisas med undersökning av halsens artärer med ultraljud. Det är en riskfri undersökning som kan utföras med ett portabelt instrument. Fynd av förtjockad kärlvägg och åderförkalkningsplack har samband med ökad risk för hjärtkärlsjukdom.

I studien i Anna Bengtssons avhandling, som bedrivits inom primärvården i Västerbotten, hade deltagarna först fått ett hälsosamtal via Västerbottens hälsoundersökningar. I studien undersöktes sedan hur bildbaserad information om tidig åderförkalkning baserat på ultraljudsundersökning av halskärlen påverkade deltagarnas risk för hjärtkärlsjukdom.

Lägre risk att dö

Hälften av deltagarna, interventionsgruppen, och deras läkare fick information med bild och grafik om deltagarens åderförkalkning. Denna grupp hade vid uppföljning efter tre år lägre risk att inom tio år dö av hjärtkärlsjukdom än kontrollgruppen, som inte fått någon information om ultraljudsresultatet. Den lägre risken förklaras av förändrad livsstil och ökat intag av blodfettssänkande medicinering.

Intervjuer med distriktsläkare, som hade patienter som fått ta del av undersökningsresultatet, visade att de ansåg att deras riskbedömning och patienternas riskuppfattning påverkades och blev mer korrekt. Vidare var det en fördel att patienterna fått ta del av undersökningsresultat innan de hade kontakt med läkarna. Patienterna hade då haft en möjlighet att läsa på om åtgärder som skulle vara aktuella för dem. Läkarna upplevde även att följsamheten till förebyggande åtgärder ökade.

Att använda bildbaserad information baserat på ultraljudsundersökning av halsens artärer för att förbättra följsamhet till förebyggande riktlinjer kan vara en väg för att minska insjuknandet i hjärtkärlsjukdom.

Randomiserad studie

Vipviza är en randomiserad kontrollerad studie med 3532 deltagare med låg till måttlig risk för hjärtkärlsjukdom som rekryterats från Västerbottens hälsoundersökningar. Deltagarna randomiserades till två lika stora grupper, intervention och kontrollgrupp. Interventionen bestod av bildinformation om graden av åderförkalkning till deltagare och deras distriktsläkare, ett uppföljande telefonsamtal och skriftlig information till deltagaren. I början av studien utfördes en ultraljudsundersökning av halskärlen och kliniska riskfaktorer mättes, efter ett och tre år upprepades mätning av kliniska riskfaktorer

Anna Bengtsson är specialist i allmänmedicin och distriktsläkare vid Björkskatans hälsocentral i Luleå.

Till avhandlingen

Kontakt

Anna Bengtsson
Adjungerad universitetsadjunkt, doktorand
E-post
E-post