Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 30 sep, 2019

Bilden av ingenjörsstudenten – ung, social och sportig

NYHET När universitet och högskolor marknadsför ingenjörsutbildningar på sina hemsidor dominerar bilden av ingenjören som traditionell teknolog och problemlösare eller självförverkligande entreprenör. Den typiska ingenjörsstudenten är ung, social och sportig. Den inbundna ”tekniknörden” lyser däremot med sin frånvaro.

Text: Anna-Lena Lindskog

Det visar en studie av utbildningsforskarna Maria Berge och Eva Silfver, Umeå universitet och Anna Danielsson, Uppsala universitet och King’s College, London. Studien har publicerats i European Journal of Education.

– Universitet och högskolor strävar i dag efter att bredda rekryteringen av studenter till sina teknikutbildningar. Men, den bild som tonar fram på webbsidorna av teknikbranschen, ingenjören och den typiska studenten riskerar att ha en exkluderande effekt, säger Maria Berge.

I debatten hävdas ofta att ingenjörsutbildningar behöver förändras för att öka mångfalden bland studenterna och ge dem rätt kunskaper för att kunna utveckla den teknik som behövs i framtida samhället. Förutom att förstå tekniska ämnen och matematik, framhålls att blivande ingenjörer behöver få andra färdigheter som kreativt och kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga. Den nya, moderna ingenjören behöver också ha social kompetens och kunna arbeta i team.

Vilka studentidentiteter?

Forskargruppen har därför velat undersöka vilka identiteter som framtonar när universitet och högskolor på sina webbplatser marknadsför ingenjörsutbildning. Vilken typ av student vill de locka? Vilka egenskaper förs fram som viktiga för en modern ingenjör? Forskarna har granskat hur sex universitet marknadsför sina ingenjörsprogram i maskinteknik i beskrivande texter och i intervjuer med studenter som läser utbildningarna.

De identifierade i texterna tre samhälleliga riktningar, en med fokus på ständigt växande teknisk utveckling med nya system och lösningar, en med fokus på teknikens roll för att uppnå ett hållbart samhälle och en tredje nyliberal riktning som framhåller individens kapacitet och möjlighet att göra egna, obegränsade val ifråga om arbetsområden och karriärutveckling.

– De här diskurserna påverkar såväl ingenjörsutbildningarna som vilken student som ska rekryteras, konstaterar Maria Berge.

När det gäller ingenjörsrollen kunde forskarna se fyra olika identitetspositioner. Här återfinns den ”traditionella teknologen”, med fokus på teknikkunnande och praktiska färdigheter. Den ”moderna teknologen” har fler färdigheter utöver det rent tekniska, är kreativ, kan kommunicera och jobbar mycket med människor. En tredje identitetsposition innehas av den ”ansvariga ingenjören” som beskrivs som nyckeln till att lösa världens miljöproblem. Denna ingenjör anammar ett hållbart perspektiv, både ur teknisk, ekonomisk och social synvinkel. Den fjärde identiteten lutar sig mot nyliberala strömningar och visar fram ingenjören som en ”self made man”. Denna ingenjör litar till sig själv, förverkligar sina idéer, utvecklar ny teknik från koncept till färdig produkt och formar i samma veva sin egen karriärväg.

– Denna position är väl representerad i intervjuerna, där flera personer pratar om att ”bli utmanade” och ”utvecklas personligen”, säger Maria Berge. Orden ”bred utbildning” används ofta som synonymt för de möjligheter och obegränsade val som studenterna anses ha.

Vilka studenter syns då intervjuerna och kan sägas visa vilken typ av ingenjörsstudent som universiteten värdesätter och förväntar sig? Forskarna konstaterar att majoriteten av de intervjuade var kvinnor, trots att kvinnorna på de aktuella utbildningsprogrammen är i minoritet.

– Vi tolkar denna överrepresentation av kvinnor som en följd av universitetens önskan att visa att kvinnor både är kapabla och välkomna inom maskinteknik, säger Maria Berge.

Från en stereotyp till en annan

De flesta studenter som syns på webbsidorna är unga och i de fall äldre studenter intervjuas illustrerar samtalen samtidigt vad åldersnormen på utbildningarna är, det vill säga att vara ung. Fritidsintressen beskrivs ofta, men här handlar det sällan om att läsa böcker i sin ensamhet eller spela dataspel. I stället framtonar ett ideal av att vara social, skaffa många vänner och idrotta. Den perfekta studenten hittar också en balans mellan studier, fritid och umgänge.

– Vi ser motsättning både i hur ingenjörsyrket, yrkesrollen och ingenjörsstudenten beskrivs, säger Maria Berge. Det finns spänningar, till exempel mellan tradition och innovation, mellan att känna ansvar för miljön och göra karriär. När det gäller bilden av ingenjörsstudenten förvånades vi över att den passionerat teknikintresserade ”nörden” var så osynlig. Att byta ut bilden av nörden mot den unga och sportiga ingenjörsstudenten är faktiskt att byta en stereotyp mot en annan.

Om studien:
In search of the new engineer: gener, age and social class in information about engineering education, Maria Berge, Eva Silfver, Anna Danielsson, European Journal of Engineering Education, DOI: 10.1080/03043797.2018.1523133.

För mer information, kontakta gärna:

Maria Berge, universitetslektor, Institutionen för naturvetenskapens och matematikens didaktik, Umeå universitet
Telefon: 090-786 59 85
E-post: maria.berge@umu.se