Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Blodkärlsbildning en angreppsväg mot njurcancer

NYHET En tumörs förmåga att växa är helt beroende av att den kan bilda nya blodkärl. HIF-1, en reglerande faktor för blodkärlsbildning vid njurcancer, kan användas för att identifiera aggressiva tumörer och dessutom säga något om prognosen vid njurcancer, visar Anders Lidgren i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 21 december.

En grundläggande egenskap hos tumörer i allmänhet är deras förmåga att bilda nya blodkärl, det som kallas angiogenes. En tumör kan inte växa sig större än ungefär en kubikmillimeter utan att behöva bilda nya kärl som säkerställer dess behov av syre och näring.

Tanken att kunna begränsa eller helt omöjliggöra kärlbildningen är mycket lockande från behandlingssynpunkt, eftersom tumörens möjligheter att växa och sprida sig genom metastaser därmed sätts ur spel. Det har lett till intensiv forskning kring de faktorer som är involverade i angiogenesen. Eftersom njurcancer är en tumörtyp med mycket blodkärl är den ett bra modellsystem i sammanhanget.

I Sverige insjuknar omkring ca 900 personer per år i njurcancer och ungefär 600 avlider i sjukdomen under samma period. Kirurgi är den huvudsakliga behandlingsformen om cancern är begränsad till njuren och dessa patienter har den bästa prognosen.

Vid spridd sjukdom är möjligheten för överlevnad betydligt sämre, framförallt för att det saknas bra behandlingsalternativ: Både cellgifter och strålning har visat sig verkningslösa för denna tumörgrupp. Behandlingsmetoder som siktar in sig mot angiogenesen vid njurcancer har visat lovande resultat och stor vikt läggs nu i forskningen vid att kartlägga förekomst och betydelse hos centrala faktorer i det sammanhanget.

HIF-1 (förkortning av eng. ”hypoxia inducible factor-1”) är en av de viktigaste faktorerna vid angiogenes oavsett tumörtyp. HIF-1 har en övergripande, reglerande och kontrollerande roll vid alla steg i kärlnybildningen.

Avhandlingens studier på patienter med njurcancer visar skillnader i förekomst av HIF-1 mellan olika njurcancertyper på ett sätt som inte varit känt tidigare. Patienter med den vanligaste njurcancerformen, s.k. klarcellig njurcancer, förefaller faktiskt ha bättre prognos om nivån av HIF-1 är hög. Dessa data från patientmaterial motsäger delvis tidigare upfattningar om angiogenes vid njurcancer och bidrar därför med viktig klinisk information inför den fortsatta jakten på en angiogenesinriktad behandling mot sjukdomen.

Fredag den 21 december försvarar Anders Lidgren, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för urologi och andrologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Hypoxia Inducible Factor-1[alpha] in renal cell carcinoma. Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, By. 6M, NUS. Fakultetsopponent är professor Per-Uno Malmström, Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi, Uppsala Universitet.

Anders Lidgren är AT-läkare och doktorand vid enheten för urologi och andrologi, Umeå universitet, och kan nås på telefon 090-785 21 98, 070-623 54 07, e-post anders.lidgren@urologi.umu.se

Redaktör: Hans Fällman