Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 16 nov, 2004

Chefer vid universitet formas enligt könsspecifika mönster

NYHET Om en prefekt är man framträder med tiden ett allt mer övergripande och positivt chefskap. Kvinnor i samma position ger istället uttryck för mer mellanmänskliga och problematiska sidor av ledarskapet. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

En prefekt är chef för en institution vid en högskola eller ett universitet. I en ny avhandling vid Umeå universitet har Ulrika Haake, pedagogiska institutionen, studerat hur ledarskapsidentiteter formas och utvecklas under en ledarskapsperiod om cirka fyra år. Hon har kommit fram till att ledarskapandet inom akademin inte upplöser utan snarare förstärker formandet av chefer enligt könsspecifika mönster, som påför kvinnor och män olika ledarutvecklingsprocesser.

Ulrika Haake har följt och intervjuat femton prefekter under fyra års tid från att de var nytillsatta. Till en början hade såväl kvinnor som män liknande ledarskapsidentiteter – många var både osäkra och frågande inför sitt ledarskap. Knappt fyra år senare har identiteterna förändrats, och kvinnor och män ger uttryck för helt olika ledarskapsidentiteter. Männen uttrycker med tiden ett naturligt och positivt chefskap, med prat kring administrativa, organisationsinriktade och delegerande ledarskapsaspekter. Kvinnorna å sin sida ger istället uttryck för problematiska, könsrelaterande och mellanmänskliga aspekter av det akademiska ledarskapet.

Ulrika Haake visar också på en över tid stark ledarskapsidentitet som avviker från mönstret. Vissa män, framförallt professorer som också är prefekter, uttrycker att prefektskapet tar för mycket tid från forskningen, åtnjuter en allt för låg status och för med sig administrationsuppgifter som är tråkiga och rutinartade. Helst skulle prefekter som ger uttryck för detta vilja slippa vara den typ av institutionschef som ett prefektskap innebär. Man skulle kunna säga att dessa prefekter ger uttryck för en icke-prefektsidentitet.

Ulrika Haake har också intervjuat 33 anställda vid fyra olika institutioner på ett universitet och en högskola. Framförallt universitetsanställda män förordar ett mer företagsledarlikt och styrande ledarskap, där prefekter borde externrekryteras som heltidschefer utifrån utbildning och kompetens för just ledarskap. Detta för att komma ifrån ett kollegialt ledarskap där vem som helst av de disputerade på en institution, enligt en ”sisten kvar blev chef”-princip, kan bli utsedd till prefekt för några år.

E-publicering av avhandlingen finns på: publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=344

Fredagen den 19 november försvarar Ulrika Haake, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet sin avhandling med titeln Ledarskapande i akademin. Om prefekters diskursiva identitetsutveckling. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Anders Fransson, Högskolan i Borås.

För mer information, kontakta:

Ulrika Haake, pedagogiska institutionenTel: 090-786 96 21
E-post: ulrika.haake@pedag.umu.se

Redaktör: Camilla Nilsson