NYHET Den enskilt viktigaste frågan för Patrik Danielson, Medicinska fakultetens tillträdande dekan, är att fortsätta arbeta för ett samarbetsklimat präglat av öppenhet och högt till tak, och en ömsesidig respekt för varandra, för att hålla ihop en bred och mångfacetterad fakultet.
Här berättar Patrik Danielson mer om sig själv och om sina tankar inför detta fyra års-uppdrag som börjar 1 juli.
Jag är född och uppvuxen i Ådalen, Ångermanland, och kom till Umeå universitet första gången 1999 för att påbörja läkarstudier. Jag blev färdig läkare 2005 och disputerade 2007, och har sedan 2008 i olika former kombinerat arbete som läkare vid Ögonkliniken, NUS, med forskning och undervisning vid Umeå universitet, och kortare vistelser för gästforskning vid University of British Columbia i Vancouver, Kanada.
Numer arbetar jag "till vardags" som professor i anatomi och överläkare i ögonsjukdomar, med forskningsprojekt och klinisk inriktning på ögats hornhinna, där min forskargrupp studerar mekanismer bakom synförhindrande ärrbildning. En av de bästa sakerna med att vara lärare i ett så grundläggande medicinskt ämne som anatomi, är att jag genom åren haft förmånen att få undervisa inom väldigt många av fakultetens olika utbildningar. Sedan 1 juli 2014 har jag varit Medicinska fakultetens prodekan.
Jag har absolut tänkt att försöka upprätthålla samma forskningsaktivitet för min forskargrupp som vi haft under min tid som prodekan. Den tiden visade mig att med duktiga medarbetare i gruppen är det absolut görligt trots ledningsuppdragets utmaningar. Medicinska fakulteten har dessutom ett oerhört kompetent fakultetskansli som jag arbetat nära under perioden som prodekan. Jag vet därför att ledningsstödet är gott vilket möjliggör för våra akademiska ledare att ha en fot kvar i kärnverksamheten, något som jag tycker är oerhört viktigt. Även att ha duktiga prefekter att jobba med är oerhört viktigt för en dekan, och också där känner jag att det ser väldigt bra ut på fakulteten.
Jag kommer heller aldrig att vilja släppa undervisningen eller kliniken helt, då båda är en viktig del i min roll som lärare som jag finner stor glädje i. Möjligen kommer omfattningen på det att behöva anpassas under dekanperioden.
Den enskilt viktigaste frågan för mig är att hålla samman vår breda fakultet och fortsätta arbeta för ett samarbetsklimat som är präglat av öppenhet och högt till tak. Att vi spänner över så stora och många områden är en utmaning men också en styrka. För att till fullo kunna dra nytta av denna styrka och stå enade inför våra kommande utmaningar, måste vi ha en förståelse och respekt för varandras olikheter och därmed varandras olika möjligheter och problem.
Det finns inget enkelt recept på hur det åstadkoms, men jag är övertygad om att en nyckelfaktor är att öka kunskapen om varandras områden och arbetssituationer. Därför kommer det att vara högprioriterat för mig att tillsammans med den nya ledningen inleda med att jobba på idéer för hur vi uppnår det.
• Att värna den starka och internationellt konkurrenskraftiga forskning som finns vid fakulteten och att bibehålla och utveckla den trots stora generationsväxlingar bland mycket framgångsrika forskare i starka miljöer, men även att satsa framåt för att bygga upp och förstärka forskning och forskarutbildning över hela fakulteten i en väl balanserad blandning av spets och bredd.• Att bibehålla hög kvalitet på utbildningar inom alla våra områden, trots stora ekonomiska utmaningar och pensionsavgångar med åtföljande kompetensförsörjningssvårigheter, och att aldrig glömma bort att sätta studenterna i centrum och ständigt utveckla och modernisera vår undervisning.• Att säkerställa att fakulteten fortsatt ska vara en mycket attraktiv plats att arbeta och studera vid, med en god och stimulerande arbets- och studiemiljö.
• Att fakulteten, tillsammans med universitetssjukvården, är en fortsatt nyckelaktör i att hålla ihop den norra sjukvårdsregionen när det gäller såväl kompetensförsörjning som medicinsk forskning och utbildning, och att värna och främja samarbetet med och mellan regionens landsting och kommuner, våra viktigaste samarbetspartners jämte studentkåren.
Hm... svårt, jag är ingen naturmänniska kan man lugnt säga. Mitt arbetsrum på jobbet, mitt hem och min favoritrestaurang är väl de tre ställen där jag tycker om att spendera min tid i Umeå. Eller var det ett tråkigt svar?
Sedan har jag andra smultronställen i världen – Vancouver och New York är städer jag delvis blivit lite hemmastadd i och därför ofta och gärna återvänder till. Jag är nog ganska mycket en person som trivs hemma.
Redaktör: Lena Åminne