Den kommersiella ekonomins påverkan på konkurrens och tillit

Panelen samlade perspektiv både från akademi och praktik. I panelen deltog Oscar Stålnacke, docent i företagsekonomi, Tom Madell, professor i juridik, Anna Lundström, brottsförebyggande specialist, Irina Geibrink, inköpschef på Umeå Energi samt Christer Johansson från Byggföretagen Västerbotten.

Moderatorn Annakarin Nyberg formulerade problemställningen för diskussionen och riktade ljuset mot konsekvenserna av oseriösa aktörer i konkurrensutsatta branscher.

– Hur är det att vara hederlig och följa regelverket i en bransch där andra inte gör rätt? Finns det strategier för att stå emot när den kriminella ekonomin påverkar både företag och myndigheter och riskerar att försvaga konkurrens och tillit?

Kriminell ekonomi – ett växande samhällsproblem

Ett genomgående tema i samtalet var hur den kriminella ekonomin påverkar både företag och myndigheter. I takt med att stora belopp cirkulerar

Moderatorn Annakarin Nyberg och Soffa Lundberg under panelsamtalet.

BildCharlotte Ståhl

i både privat och offentlig sektor ökar risken att dras in i oegentligheter, ibland utan att ens vara medveten om det.

– Man kan bli indragen i god tro, inte minst i offentlig sektor. Det finns olika typer av ekonomisk brottslighet, exempelvis skattebrott och penningbrott, men ytterst sett handlar det om ekonomisk vinning. Det finns aktörer som utnyttjar de svagheter som finns, konstaterade Anna Lundström, som arbetar brottsförebyggande mot ekonomisk brottslighet.

Tom Madell gav en juridisk definition av korruption och pekade på gränsdragningen mellan det omoraliska och det straffbara.

– Korruption handlar om att missbruka en ställning, till exempel gentemot vänner eller kunder. Det är viktigt att ställa frågan: är detta bara oetiskt, eller är det faktiskt olagligt?

Risker i upphandling

Flera inlägg berörde särskilt offentlig upphandling som ett riskområde. Byggbranschen lyftes fram som ett exempel där långa entreprenadkedjor och många underleverantörer gör kontroll och insyn svår.

– I ett byggprojekt finns väldigt många underleverantörer. Hur ska man kunna säkerställa att alla är seriösa aktörer? frågade Tom Madell.

Christer Johansson framhöll att byggsektorn står för en betydande del av Sveriges BNP och att frågor om oseriösa aktörer har fått större uppmärksamhet först under det senaste decenniet.

– Det finns fortfarande mycket att göra inom samhällsbygge, inte minst när det gäller säkerhet och arbetsmiljö, där brister kan uppmärksammas i genomförandet, exempelvis i hur byggställningar uppförs av underleverantörer.

Fullsatt i lokalen när tillSAMmans arrangerade sin andra paneldebatt för året.

BildCharlotte Ståhl

Kunskap och samarbete avgörande

Irina Geibrink betonade inköpsfunktionen som en nyckel för att förebygga problem.

– Varje organisation måste syna sin egen verksamhet och sina avtal. Strategiskt inköp behöver få ett större genomslag i hela organisationen, inte bara hos dem som arbetar direkt med upphandling. Frågan måste också upp på chefsnivå.

Även vikten av tydliga roller och kontroller lyftes.

– Om vi inte kontrollerar och säkerställer leverantörsledet rinner stora summor pengar ut till fel aktörer. Men det går att skydda systemen genom medvetna val och uppföljning, sa Anna Lundström.

Vägen framåt

Mot slutet av samtalet diskuterades vilka frågor som är viktigast att utveckla. Panelen var enig om behovet av ökad kunskap och samarbete.

Sofia Lundberg från Handelhögskolan sammanfattade diskussionen med flera konkreta råd.

– Våga ställa frågor till leverantörer, ta tid för uppföljning och prioritera samverkan. Samarbete behövs både mellan leverantörer och över gränserna mellan privat och offentlig sektor, liksom ett arbete för mer tillitsbaserad styrning.

Panelsamtalet ingår i panelsamtalsserien tillSAMmans, där forskare, myndigheter och näringsliv möts för att belysa och diskutera aktuella samhällsutmaningar ur flera perspektiv.