Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 24 nov, 2020

Ekoprenörer strävar mot en tillvaro bortom tillväxt

NYHET Ny avhandling från Umeå universitetet har studerat drivkrafter, erfarenheter och praktiker hos 2000-talets ”gröna vågare”.

Text: Elin Andersson

Det finns en ny grön våg av människor som flyttar till landet och startar jordbruksföretag utifrån sina miljö- och livsstilsambitioner. De gör detta i en tid då fortsatt industrialisering och globalisering av jordbruket leder till förödande konsekvenser för ekosystemen och tvingar fler småskaliga bönder att lämna jordbruket. Denna nya generation av småbrukare kommer in i branschen med en entreprenörsanda, alternativa värderingar och kritisk kunskap om jordbrukets roll i lokala omställningen. Maxim Vlasovs avhandling bygger på en kvalitativ studie där han har intervjuat och observerat 11 gröna vågare, eller så kallade ”ekoprenörer”, som alla har en kommersiell verksamhet.

- I min avhandling har jag undersökt hur dessa ekoprenörer återanknyter till jorden, och vad de betyder för så kallad nerväxt. Nerväxt är en samhällelig utveckling som strävar mot minskad energi- och resursförbrukning och som prioriterar ekologisk hållbarhet, välmående och social rättvisa istället för BNP-tillväxt. En tilltagande nerväxt skulle innebära en radikal förändring i våra moderna levnadsätt, som nu är beroende av fossila bränslen. Det är också ett värderingsskifte som ger mer plats till icke-materiella värden, meningsfulla relationer och respekt för naturen, säger Maxim Vlasov.

Intresse för ett jordnära liv

Ekoprenörerna möter många utmaningar medan de navigerar i den omstridda terrängen mellan tillväxtekonomin och alternativa framtider bortom tillväxt. Det tar tid att lära sig odling och platsen, det fysiska arbetet kan vara hårt och påfrestande, och Maxim Vlasov berättar att det finns stor ekonomisk osäkerhet i att driva småskaligt ekologiskt jordbruk.
- Beslutet att starta ett alternativt jordbruk och flytta ut på landet grundas ofta i ett psykologiskt lidande i det moderna samhället. Det kan handla om erfarenheter av utmattning och utbrändhet förenat med ekorrhjulets krav, känslor av alienering från kontorsarbetet och klimatångest. Istället väljer dessa ekoprenörer att ägna sig åt nedväxling och självförsörjning, kreativt kroppsligt arbete och regenerativt jordbruk som återbygger marken och ekosystem. Detta intresse för ett jordnära liv – istället för vinstmaximering – gör att man accepterar låga inkomster. Man minskar sina levnadskostnader, odlar egen mat och återanvänder utrustning och resurser, samtidigt som man diversifierar sina inkomster genom exempelvis matförädling och arbete utanför gården. Samtidigt kan behovet att utveckla en lönsam verksamhet sätta stark press på en när ens arbetsintensiva och platsbaserade odlingsmetoder förväntas att konkurrera med livsmedelsindustrin som externaliserar ekologiska kostnader.

Samhällsförändrande ambitioner

Denna nya gröna våg förknippas med en omställningsrörelse som möter utmaningar som krympande naturresurser och klimatförändringar med att bygga hållbara lokalsamhällen.
- De ekoprenörer som jag pratat med ser ett starkt samband mellan deras personliga sökande för ett bättre liv och större visioner om ett samhälle bortom ekonomiskt tillväxt. Många har också en annorlunda relation till naturen och potentiellt radikala ambitioner för samhällsförändring. Deras berättelser förblir dock ofta osynliga i den allmänna hålbarhetsdiskursen. Jag tror att det är viktigt att beakta gräsrotsekoprenörer inom den nya gröna vågen som kämpar dagligen för att bygga upp regenerativa lokala ekonomier. Några stödförslag är att sluta subventionera den fossila industrin, underlätta tillgång till odlingsbar mark, skapa inkubatorer för lokala matproducenter, samt utveckla nya boendeformer och förutsättningar för livet utanför den moderna staden som norm, avslutar Maxim Vlasov.

Länk till avhandlingen: Ecological embedding – The stories of back-to-the-land ecopreneurs and energy descent

Om disputationen

Fredag den 27 november 2020 försvarar Maxim Vlasov, Handelshögskolan, sin avhandling: Ekologisk inbäddning (Engelsk titel: Ecological embedding – The stories of back-to-the-land ecopreneurs and energy descent).

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Triple Helix, Universitetsledningshuset. Opponent är Professor Gail Whiteman, Exeter Business School. Disputationen hålls på engelska och kommer att sändas via zoom. Om du vill delta, kontakta Peter Gustafsson: peter.gustafsson@umu.se

Kontaktinformation

Maxim Vlasov
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 71 90