Svenska och finska elever drabbas av matematikångest redan i årskurs 4

I sin avhandling undersöker Jonatan Finell, doktorand i tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, hur matematikängslan påverkar barns prestationer och vilka psykologiska faktorer som ligger bakom sambandet. Genom att rikta fokus mot arbetsminnets funktion och elevers självuppfattning i matematik, visar han hur dessa fungerar som länkar mellan ängslan och skolresultat.

Kulturella skillnader i hur ängslan uttrycks och påverkar prestation i olika nordiska sammanhang

Ett av de mest konkreta resultaten från Finells forskning är den svenska versionen av MARS-E (Mathematics Anxiety Rating Scale – Elementary). Det är ett enkelt självskattningsformulär anpassat för yngre elever, som har visat sig fungera tillförlitligt både i Sverige och Finland.

Verktyget möjliggör säkra mätningar av matematikängslan över tid, mellan könen och i olika språkliga och kulturella grupper. Något som är avgörande för att kunna förstå hur den här formen av ängslan faktiskt tar sig i uttryck.

– Studien pekar också på små kulturella skillnader i hur ängslan uttrycks och påverkar prestation i olika nordiska kontexter, säger Jonatan Finell.

Arbetsminne och aktiv problemlösning

Resultaten visar att högre matematikängslan, desto sämre prestation i ämnet. Men Finells avhandling visar att sambandet är mer komplext än så. Det handlar inte bara om nervositet inför ett prov, utan om djupgående psykologiska mekanismer.

Både arbetsminnet, som är avgörande för att hålla information aktivt vid problemlösning, och elevens självuppfattning i matematik har stått i fokus i Finells forskning. Dessa två faktorer fungerar som förmedlande länkar, vilket innebär att de bär vidare matematikängslans negativa effekter över tid.

Avhandlingens resultat har inte bara betydelse för forskarvärlden, utan är också relevanta för andra områden. För skolor ger resultaten möjlighet att tidigt upptäcka och förstå tecken på matematikängslan, vilket kan leda till effektiva förebyggande åtgärder. Dessutom kan MARS-E ge möjligheten att identifiera utsatta elever tidigt och erbjuda rätt stöd.

– Resultaten kan även vara värdefulla för praktiserande lärare att förstå effekterna av matematikängslan, som kan uppstå redan i tidiga åldrar, säger Jonatan Finell.

Ett växande forskningsfält

Finell menar att det tidigare har funnits bristande kunskap om hur fenomenet påverkar yngre barn över tid, särskilt i en nordisk kontext. Med sin avhandling vill han bidra med nya insikter och förbättrade verktyg för att belysa och mäta det här fenomenet. Han betonar att så många som 20–25 % av 15-åringarna i Sverige och Finland uppger att de lider av hög matematikängslan.

– Jag vill bidra med empirisk kunskap och bättre mätinstrument på svenska, samt analyser av hur psykologiska faktorer samverkar med kognitiva funktioner i lärande, avslutar Jonatan Finell.