Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 29 nov, 2021

En dag fylld av tankar om hållbar samhällsförändring i Umeå

NYHET Digitalisering, hälsa och hållbar utveckling av såväl staden som skolan var huvudfrågorna när Umeå universitet och Umeå kommun träffades på Curiosum för att inspirera till nya samarbeten under en gemensam partnerskapsdag.

Text: Lena Holmberg

Curiosums domteater var fullsatt när rektor Hans Adolfsson och kommunalråd Hans Lindberg hälsade över 70 deltagare välkomna till det första fysiska mötet parterna emellan sedan pandemin startade.

– Vi befinner oss i en tid när det händer otroligt mycket. Allt från den gröna omställningen till de stora industrisatsningarna i norr. Det känns jättekul att vi så att säga har vänt på Sverige, att det som händer det händer här. Vi ska ta vara på den möjligheten, sade Hans Adolfsson.

Nyfikenhet, tillsammansanda och vilja till förändring präglade de presentationer och diskussioner som följde, tydligt färgade av Agenda 2030 och de olika hållbarhetsmålen. 

Klimatomställningen kräver samarbete

En av vår tids största utmaningar är klimatförändringarna. Annika Myrén, klimatstrateg på Umeå kommun, underströk att vi behöver agera snabbt och kraftfullt för att minska utsläppen. Och för att lyckas måste hela samhället hjälpas åt, såväl små som stora aktörer.

– Vi på Umeå universitet och Umeå kommun är stora aktörer med stora utsläpp, men också stora möjligheter. Vi kan göra skillnad genom att se över sådant som mobilitet och transporter, kommunikation, hur vi bygger bostäder och infrastruktur, sade hon.

Samtidigt menade Annika Myrén att verklig förändring kommer att kräva både folklig förankring och arbete tillsammans på nya sätt. Via projektet Klimatneutrala Umeå 2030 strävar Umeå kommun, Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, forskningsinstitutet RISE, Coompanion och Umeå Energi nu efter att få fler att engagera sig i Umeås klimatomställning.

– Idag jobbar olika lokala verksamheter med sina interna handlingsplaner. Men det räcker inte. Vi måste samarbeta för att nå ända fram. Därför har vi tagit fram en gemensam klimatfärdplan för Umeå, fortsatte Annika Myrén.

Färdplanen pekar ut Umeås största klimatutmaningar, där det finns fördelar med att flera kraftsamlar tillsammans för att minska utsläppen. Den är utformad som en form av kontrakt, som andra lokala företag och organisationer kan skriva under.

Att bygga den goda staden

Med siktet inställt på 200 000 invånare år 2050 är Umeå en växande stad. Också här framhölls samverkan som en viktig nyckel för att staden ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt, fast ur ett socialt perspektiv. 

– Ingen aktör kan bygga den goda staden ensam. Det måste göras tillsammans, sade Pernilla Helmersson, samhällsplanerare på Umeå kommun.

En indikator på social hållbarhet är att titta på ett områdes så kallade sociala kapital. Platser med högt socialt kapital kännetecknas av starka sociala nätverk och en hög nivå av tillit, förtroende och stöd mellan de som bor där. Något som i sin tur tycks vara hälsofrämjande. Sedan några år tillbaka samarbetar Umeå kommun med bland andra Malin Eriksson, professor vid Institutionen för socialt arbete, för att mäta och följa upp det sociala kapitalet i Umeås olika bostadsområden. Tanken är att få kunskap om hur detta påverkar hälsa och välbefinnande för olika sociala grupper över tid. 

– Vi undersöker socialt kapital som en resurs för den lokala samhällsplaneringen. Att arbeta med social hållbarhet handlar om att skapa platser där människor i alla åldrar trivs, där de kan tillgodose sina behov, leva ett gott liv och har bra förutsättningar för att ta hand om sin hälsa, förklarade Malin Eriksson. 

Enligt Pernilla Helmersson har kommunen länge styrt mot blandning vad gäller allt från ålder till etnicitet och olika bostadsformer. Och det är så man vill fortsätta utvecklas för att Umeå ska kunna bli en storstad utan utsatta områden. 

– Alla vinner på en stad som mår bra. Genom vårt samarbete vill vi skapa förbättrade möjligheter att planera och bygga ett socialt sammanhängande Umeå, sade hon.

Vad ska vi med konsten till?

Katarina Pierre, chef för Bildmuseet i Umeå, underströk också vikten av konst och kultur för att öka Västerbottens attraktivitet, stärka Umeås varumärke och bidra till en rikare fritid. Något som i sin tur ger förutsättningar för en hållbar livsmiljö, god hälsa och lärande för såväl nyfikna turister som kommuninvånare i alla åldrar.

– På Bildmuseet verkar vi i gränssnittet mellan konst och vetenskap. Till exempel genom att visualisera globala utmaningar och brännande samhällsfrågor. Men också genom att erbjuda öppen kulturförskola. Jag tror verkligen att vårt samhälle behöver sådana här öppna mötesplatser, rum med låga trösklar dit alla är välkomna.  

Hon skulle gärna se ett forskningssamarbete mellan Umeå kommun och Umeå universitet om kulturens betydelse för stadsutveckling. En projektidé som Umeå kommuns Pernilla Helmersson genast såg potential för inom ramen för New European Bauhaus. Det är ett initiativ från EU-kommissionen som lyfter fram betydelsen av estetiska, sociala och kulturella värden i den gröna omställningen av samhället. 

– Vad roligt med ett konkret projektförslag! Det har inte gjorts så många studier på senare år kring detta vid Umeå universitet. Kanske kan vi ta idén vidare?, funderade Umeå universitets vicerektor Dieter Müller, som också är professor i kulturgeografi och intresserar sig för relationen mellan människor och platser. 

Utmaning att synka perspektiv

Även om samarbeten kan vara både givande och nödvändiga, så är de inte alltid enkla. Om det vittnade Fredrik Strandgren, enhetschef vid Utbildningskontoret, och Kim Wickman, lektor vid Pedagogiska institutionen. De samverkar i ett nytt projekt inom regeringsuppdraget ULF (Utveckling, Lärande, Forskning) med målet att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med funktionsvariation. 

– Praktiknära forskning innebär att ta vara på erfarenheter från bägge parter. Skola och vetenskap ska så att säga vara "lika värt". Det här kräver nyfikenhet och respekt, många möten och god kommunikation, vilket är tidskrävande att få till – framför allt till en början, sade Kim Wickman.

En annan utmaning ligger i att verksamheterna har olika utgångspunkter och roller och söker svar på olika frågor. Forskarens uppgift är exempelvis inte att lösa skolans problem, utan snarare att försöka bidra till ökad förståelse som kan vara till stöd för kommunens lärare när de planerar och utformar sin undervisning.

– För att forskningen ska vara till nytta gäller det att reda ut vad som är viktigt för Umeå kommun vad gäller skolutveckling, men också vad som faktiskt är nytta och för vem, förklarade Kim Wickman. 

Här kan forskningen ge vetenskapligt stöd för vad tillgängliga lärmiljöer innebär i fråga om till exempel lokaler, läroplaner, material, undervisningsmetoder, bedömning och social gemenskap.

Utvecklar digital fritidsgård

På temat tillgänglighet jobbar också Fredrik Röst, fritidskonsulent och IT-samordnare på Umeå kommun. Han berättade att man, tillsammans med Uminova Innovation och Ignite Public, håller på att utveckla en digital fritidsgård, som komplement till kommunens fysiska.

– Vi vill bygga en plats som alla ungdomar kan komma till. En digital fritidsgård som är trygg, utan hat och hot. Här tror vi att AI kan vara till hjälp och fungera som ett alternativ till att personal finns på plats, förklarade Fredrik Röst.

Att en ny teknisk lösning behövs blev extra tydligt under pandemin, då det visade sig vara svårt att interagera med unga i högstadieåldern via de verktyg som finns idag. För att hitta rätt har man bjudit in ungdomar och fritidsledare i utvecklingen.

– En digital plattform kan ha många värden. Inte minst som ett sätt att nå unga som av olika skäl har svårt att komma till en fysisk mötesplats. Till exempel hemmasittande som tycker att det sociala känns jobbigt, ungdomar med funktionsvariation eller de som bor långt ifrån kommunens fritidsgårdar, sade Fredrik Röst.

Avslut som gav mersmak

Partnerskapsdagens syfte var att bana väg för idéutbyte och nya samarbeten mellan Umeå universitet och Umeå kommun. Något som är beroende av att medarbetarna i respektive verksamhet får möjlighet att knyta kontakt och bättre uppfatta vem som jobbar med vad.

I slutet av dagen bad vicerektor Dieter Müller alla som hade pratat med någon de aldrig tidigare mött att resa sig upp. Den mangranna uppställningen i Curiosums domteater talade sitt tydliga språk.

– Mission accomplished, konstaterade han leende.

Har du frågor om partnerskapet?

Om du är nyfiken på att veta mer om det strategiska partnerskapet mellan Umeå universitet och Umeå kommun är du välkommen att kontakta: 

Anna Sandström Emmelin
koordinator
anna.emmelin@umu.se


Sök utvecklingsmedel för samverkan

Kom ni på en ny samarbetsidé under dagen? Ta chansen att söka upp till 85 000 kronor i såddmedel för att utforska den vidare. Idén ska vara kopplad till något av det strategiska partnerskapets fokusområden: 

• Hållbar stadsutveckling
• Digital utveckling och AI
• Kompetensförsörjning/kompetensutveckling
• Curiosum

Läs mer om utlysningen

Exempel på samarbetsprojekt

Några av de projektidéer som tidigare fått utvecklingsmedel för samverkan har resulterat i spännande samarbeten mellan Umeå universitet och Umeå kommun.
Utforskar recept mot skadlig ensamhet hos äldre

Forskaren Ingeborg Nilsson samarbetar med Umeå kommun och Husläkarna för att testa social aktivitet på recept.

De vill hjälpa unga ut ur ofrivillig isolering

Forskaren Frida Jonsson och Umeå kommun samarbetar för att hitta sätt att stötta hemmasittande ungdomar.