Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 12 jun, 2019

Ernkrans vill tydliggöra utmaningarna för svensk skola

NYHET Utmaningarna i skolan ska mötas bland annat genom värna och förstärka befintliga förbättringsprocesser och att ytterligare stärka kopplingen mellan forskning och högre utbildning. Det var ett av budskapen som Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, lyfte fram vid sitt anförande under det nationella Lärarutbildningskonventet 2019, som hölls vid Umeå universitet.

– Det finns stor potential att förstärka svensk skola, men vi måste göra det på ett klokt och genomtänkt sätt. Därför ska vi behålla det som är bra och värna de processer som vi redan har startat och som driver utvecklingen åt rätt håll. Sen ska vi från politiskt håll skruva ytterligare för att möta de utmaningar vi har i skolan. Det är för tidigt att gå in på detaljer, men det är ett arbete som departementet har startat och som är på gång, säger Matilda Ernkrans.

Lärarutbildningskonventet samlar företrädare för landets lärarutbildningar för diskussioner och samarbete. Syftet är att tillvarata de gemensamma intressen som finns mellan olika lärarutbildningar. Det handlar bland annat om erfarenhetsutbyte, frågor om studentrekrytering och antagning, utvecklingsinsatser rörande kvaliteten inom utbildningsprogrammen, samt forskning och forskarutbildning inom läraryrkets och lärarutbildningens område.

Under konventet diskuterades bland annat hur lärarutbildningen ska göras mer tillgänglig och flexibel, diskussioner om UKÄ:s utvärderingar av lärarprogrammen, interaktivt lärande, med mera.

Matilda Ernkrans fokuserade under sitt anförande på regeringens syn på lärarutbildning och januariöverenskommelsen, som bland annat innebär att kraven på utbildningen ska skärpas och intagningskraven höjas. Fler lärarledda timmar ska införas, kopplingen mellan teori och praktik ska stärkas och det ska vara ett ökat fokus på metodik. Förutsättningarna för akademiker att välja läraryrket ska också underlättas.

Längden för Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) ska kortas ner och studietakten ska höjas. Möjligheterna att jobba på en skola och studera till lärare parallellt ska förbättras. Sex- och samlevnadsundervisning ska vara en obligatorisk del av lärarutbildningen liksom kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Matilda Ernkrans vill se fortsatta satsningar på att utbilda lärare och även lärarlönelyftet är en viktig del. Hon anser att det behövs nya yrkesgrupper i skolorna som gör att lärare kan fokusera på undervisning, samt betydelsen av att förstärka kopplingen mellan forskning och högre utbildning inom lärarområdet.

Hon anser också att den bild som finns av utmaningarna i svensk skola inte är helt korrekt och att den behöver förtydligas.

– Vi har stora utmaningar på skolans område, men det stämmer inte att det pågår en lärarflykt. Bristen på utbildade lärare beror snarare på att elevkullarna blir allt större, dessutom byter många lärare arbetsplats, vilket är kännbart. En stor utmaning i dag är att skolorna i städerna har en betydligt större andel utbildade lärare än skolorna på landsbygden, säger Matilda Ernkrans.

Under Lärarutbildningskonventet medverkade förutom representanter från lärosätena även företrädare för studenterna, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund samt Sveriges kommuner och landsting, SKL.