Ett första steg mot närmare samverkan med lärcentra i norr

Den 28 oktober möttes representanter från lärcentra mellan Gällivare i norr och Kramfors i söder på campus i Umeå. Samtalen tog avstamp i en gemensam övertygelse: att norra Sverige behöver fler som utbildar sig, och att det kräver närmare samverkan mellan universitet och kommuner.

– Gnistan tändes på Mötesplats Lycksele i somras. Vi insåg att vi måste ta tag i frågorna tillsammans, sade universitetsdirektör Hans Wiklund när han välkomnade deltagarna.

Han lyfte också lärcentras betydelse för de många som studerar vid sidan av familj och arbete:

– Omkring 30 procent av våra utbildningar ges på distans. Många av de studenterna varken kan eller vill flytta. Där är ni viktiga möjliggörare.

– Vi brukar skämtsamt säga att du kan läsa till i stort sett allt utom veterinär och präst hos oss. Väljer man Umeå kan man bli nästan vad som helst – det är något ni gärna får föra vidare till presumtiva studenter, hälsade universitetsdirektör Hans Wiklund.

BildLena Holmberg

”Vi är ett campus för mitt-i-livarna”

Lärcentra berättade hur lokala studiemiljöer kan sänka trösklarna för dem som tar sina första steg in i högre utbildning. Ett socialt sammanhang kan vara avgörande när man studerar på distans – inte minst för dem utan tidigare erfarenhet av högskolestudier.

– Steget till högre utbildning kan kännas stort, särskilt om man inte har någon i sin närhet som studerat. Det är lätt att känna sig ensam. Därför har vi satsat på att ordna miljöer där studenter kan mötas och plugga tillsammans. Det gör stor skillnad, sade Johan Danielsson, rektor för nystartade Campus Lycksele och Lycksele Lärcentrum.

Kollegan Charlotte Jansson fyllde i:

– Vi är ett campus för dem jag kallar ’mitt-i-livarna’. De som vill stanna kvar och bygga sin framtid i kommunen.

 – Den här dagen ger oss fortsatt inspiration till att samverka mer för att sprida möjligheten till högre utbildning i inlandet, sade Johan Danielsson, rektor för Campus Lycksele och Lycksele Lärcentrum.

BildLena Holmberg

Digital tentamen på annan ort – en viktig fråga

En av dagens mest engagerande diskussioner handlade om möjligheten att skriva digitala tentor på hemorten. I dag måste studenter resa till Umeå – något som inte alltid går ihop med arbete, familj eller ekonomi.

Universitetet utreder nu vad som krävs för att kunna erbjuda digital tentamen på annan ort. Det handlar om allt från säkerhet och rutiner till utbildning av personal, tekniska lösningar och support.

Kan hjälpas åt att nå ut

Även kommunikation stod högt på agendan. Hur når man potentiella studenter som inte ser högre utbildning som ett självklart alternativ? Och hur får man dem som börjar att fortsätta hela vägen?

– Det har aldrig varit enklare att välja att studera, sade Anna Dahlgren, områdeschef vid Kommunikationsenheten, när hon presenterade upplägget för Umeå universitets nya utbildningswebb.

Webbplatsen sorterar kurser och program efter intresseområden för att göra det lättare för dem som inte riktigt vet var de ska börja att hitta rätt.

– Umeå universitet är landets mest populära lärosäte sett till förstahandssökande gällande distansutbildning, berättade Anna Dahlgren, områdeschef på Kommunikationsenheten.

BildLena Holmberg

Samtidigt konstaterade flera deltagare att tröskeln ut också är låg. Här uttryckte lärcentra och kommuner en vilja att bidra mer aktivt, exempelvis genom att ordna möten med arbetsgivare eller lokala informationsträffar.

– Kanske kan vi hjälpa till att visa vilka utsikter utbildning skapar och vilka jobbmöjligheter som faktiskt finns i norr? Med förenade krafter tror jag att vi kan stärka både motivation och genomströmning, menade Ida Lindh, ansvarig för avdelningen Högre utbildning och forskning på Skellefteå kommun.

En början på något större

Vid dagens slut var känslan tydlig: detta var startskottet för ett långsiktigt samarbete.

– Vi samverkar redan med vissa utbildningsprogram, men det här öppnar för något större. Det är jättebra att vi tar ett mer organiserat grepp. Utan bra samverkan med lärosäten saknas möjligheter till högre utbildning i vår kommun, sade Johan Danielsson från Campus Lycksele.

Arbetet fortsätter under våren – med målet att skapa mer tillgängliga studievägar för hela norra Sverige.

– Det här känns som en bra start! Vi behöver bygga vidare tillsammans för att främja kompetensförsörjningen och bidra till en hållbar utveckling. Som det är nu ligger många inlandskommuner långt efter storstäderna i eftergymnasial nivå, sade Magdalena Ahnqvist Olsson, utbildningsledare på Lapplands lärcentra.

BildLena Holmberg