Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 29 nov, 2018

Extrem värme hotar att överbelasta sjukvården i hela världen

NYHET Sårbarheten mot värme är oacceptabelt hög och ökar i hela världen. Särskilt utsatta är utomhusarbetare, personer som redan är sjuka och äldre i stadsmiljö. Det konstateras i en internationell rapport från forskningsprojektet The Lancet Countdown on Health and Climate Change som publiceras i tidskriften the Lancet.

Film:

Maria Nilsson diskuterar rapporten "Lancet Countdown on Health and Climate Change"

Några av hälsoeffekterna av hög värme som dokumenterats i The 2018 Report of The Lancet Countdown on health and climate change visar att ökade temperaturer till följd av klimatförändringar redan i dag utsätter mänskligheten för oacceptabelt höga hälsorisker. Forskarna varnar därför för första gången för att äldre personer i Europa och östra Medelhavsregionen är särskilt sårbara för extrema värmeböljor, i noterbart högre utsträckning än i Afrika och Sydostasien.

– Det vi ser är att vården i ett internationellt perspektiv redan nu utsätts för högt tryck på grund av höga temperaturer och det är inte minst ett tryck mot Europa. Det här är en allvarlig utveckling eftersom det innebär att värmeböljor kan påverka hela sjukvårdssystemet, säger Maria Nilsson, docent vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, som är en av rapportens medförfattare.

Bakom rapporten står ledande läkare, forskare och politiker från 27 organisationer i hela världen, som Världsbanken, Världshälsoorganisationen (WHO), University College London i Storbritannien, Tsinghuauniversitetet i Kina och Umeå universitet.

Några av hälsoeffekterna av hög värme som dokumenterats i rapporten är:

• 157 miljoner fler individer i riskgrupper utsattes för en värmebölja under förra året jämfört med under år 2000, och 18 miljoner fler jämfört med 2016.

• 153 miljarder arbetstimmar ska ha gått förlorade under 2017 till följd av extrem värme orsakad av klimatförändringar. Kina som enskilt exempel gick miste om 21 miljarder arbetstimmar, vilket motsvarar en årsarbetstid för 1,4 % av den arbetsföra befolkningen. Indien gick miste on 75 miljarder arbetstimmar, vilket motsvarar 7 % av deras totala arbetsföra befolkning. Tack vare nya metoder är det första gången som dessa beräkningar har kunnat utföras.

• Ökande omgivningstemperaturer utsätter sårbara grupper av befolkningen för ökade risker över hela världen. Europa och östra Medelhavsregionen är särskilt i farozonen, framför allt på grund av den åldrande befolkningen som bor i städer, då 42 % och 43 % av befolkningen över 65 års ålder är sårbara för värmeexponering. Det är en markant högre siffra än i Afrika (38 %) och i Sydostasien (34 %).

• Värme förvärrar luftföroreningarna i städerna markant. 97 % av städerna i låg- och medelinkomstländer möter inte Världshälsoorganisationens riktlinjer för god luftkvalitet.

• Värmestress, en tidig och allvarlig effekt av klimatförändringarna, är vanligt förekommande och hälsosystem är dåligt rustade för att hantera problemet.

• Ökande temperaturer och onormal värme för årstiden är en bakomliggande orsak till att spridningen av kolera och denguefeber ökar i många endemiska områden.

• Medeltemperaturökningen som människor utsätts för är mer än dubbelt så hög som den globala genomsnittsförändringen, med temperaturer som ökar med 0,8°C jämfört med 0,3°C.

Medverkande i arbetet med rapporten från Umeå universitet är Maria Nilsson, Peter Byass och Joacim Rocklöv, samtliga vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Dödsfall och sjukdomar när extremvädret blir allt vanligare. Läs rapportförfattarnas inlägg i DN Debatt.

För mer information, kontakta gärna: