Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 juli 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 09 jun, 2020

Färre studenter stannar på utbildningsorten

NYHET Ny forskning från Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (CERUM) visar att en allt lägre andel studenter vid svenska universitet och högskolor stannar i regionen när utbildningen är avklarad. Umeå är en av de regioner där graden av examinerade som stannar kvar minskat mest och är också det större lärosäte i landet med det största flyttunderskottet. Det gäller främst studenter som läst längre än tre år.

Eftersom en viktig faktor för en gynnsam regional utveckling och tillväxt är tillgången på välutbildad arbetskraft utgör universitet och högskolor en strategisk resurs. Dels genom sin produktion av humankapital, dels eftersom merparten av interregional migration sker i samband med att individer påbörjar och avslutar sina universitets- eller högskolestudierstudier. Många regioner arbetar därför mer eller mindre aktivt fortlöpande med att försöka attrahera nyutexaminerade studenter. Den regionala fördelningen är dock väldigt ojämn.

Två nypublicerade uppsatser har analyserat studenters flyttmönster efter examen. En studie jämför flyttar bland alla examinerade studenter 2013 och den andra fokuserar särskilt på Umeå universitet.

Resultaten från den nationella studien visar att andelen studenter vid universitet och högskolor som flyttat till utbildningsorten ökat i hela landet mellan 2005 och 2013, samtidigt som en allt lägre andel stannar kvar i utbildningsorten efter examen.

– Anledningarna till varför studenter stannar eller flyttar är många, säger Rikard Eriksson som är en av författarna till artikeln i European Planning Studies. I vissa fall är det möjligheterna på arbetsmarknaden som styr, och i andra handlar det om sociala skäl som att flytta närmare släkt och vänner. Vad som dock verkar betyda mest för sannolikheten för någon att stanna kvar i den region personen flyttat till för att studera är anställningsmöjligheterna i regionen tillsammans med inkomstnivåer och karriärmöjligheter.

Ur ett nationellt perspektiv har Umeå en jämförelsevis låg andel studenter som kommer från Umeåregionen (cirka 22 procent), vilket gör att sannolikheten att flytta vidare (hem eller någon annanstans) efter examen ökar, jämfört med exempelvis storstadsuniversiteten som har mellan 49 procent (Malmö) till 64 procent (Stockholm) av sina studenter som kommer från regionen.

– Umeå universitet och SLU är i det avseendet i mycket högre grad än storstadsuniversiteten nationella universitet, avslutar Rikard Eriksson.

I en mer detaljerad analys av Umeå universitet visar en annan forskningsrapport att Umeå sticker ut i negativ bemärkelse i avseende hur många som stannar kvar i regionen efter examen.

– I jämförelse med landets övriga universitetsregioner har Umeå efter Borås och Blekinge den tredje lägsta andel studenter från regionen som väljer att stanna kvar efter avslutade studier säger Johan Lundberg som är en av författarna. Särskilt utmärkande är den negativa trenden för kvinnor, vilka i allt lägre utsträckning stannar i regionen efter examen.

Generellt sett sker det största tappet av lokala studenter till Stockholm, vilket kanske inte är så oväntat givet storleken och bredden på Stockholms arbetsmarknad. Storstäderna, men även några av grannregionerna förutom Skellefteå, har ett nettoöverskott av migranter från Umeå. För de som flyttar till Umeå och väljer att stanna kommer majoriteten från regioner i norra Sverige samt från Stockholm.

Av de 20 största utbildningarna vid Umeå universitet varierar andelen studenter som stannar i Umeå mellan 50 procent och 91 procent. Här kan specifika insatser riktas. Exempelvis flyttade 91 procent av alla 126 examinerade psykologer från Umeå.

– Vi ser också att studenter från regionen som har studerat 4–5 år (avancerad nivå) är mer benägna att flytta än lokala studenter som läst 2–3 år (grundnivå). Umeå har alltså extra svårt att hålla kvar högre utbildade säger Johan Lundberg.

Enligt forskarna kan detta utgöra en potentiell ”brain drain” för regionen om Umeå å ena sidan har svårt att behålla den högre andel studenter från andra regioner, men också har svårt att behålla studenter från Umeå som läser en längre utbildning.

Sammanfattningsvis pekar resultaten på att investeringar i utbildningssektorn nödvändigtvis också måste kopplas till en näringslivspolitik som kan erbjuda sysselsättning. Här bör politiken eftersträva en ökad breddning av arbetsmarknaden så avancerade arbeten inom olika ämnesområden kan erbjudas (både teknik och data, men också samhällsvetenskap och humaniora).

Studierna:

Rehak, S., & Eriksson, R. (2019). Migration of university graduates and structural aspects of regional higher education. European Planning Studies. Länk till studien: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09654313.2019.1700483

Eklund, J., Eriksson, R. & Lundberg J (2019). Ska jag stanna eller flytta? En analys av nyutexaminerade studenters flyttmönster. Cerum-report 55.

 

 

För mer information, kontakta:

Johan Lundberg
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 95 40