Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 05 nov, 2020

Fem frågor om ingenjörsstudenten och hållbarhet till Johanna

NYHET Didaktikforskaren Johanna Lönngren vid Umeå universitet kammar hem nära 6 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att beforska hur ingenjörsstudenter förhåller sig till känslor när de arbetar med hållbarhetsfrågor.

Text: Ingrid Söderbergh

Hur känns det?

– Det känns helt fantastiskt! Det är mitt absoluta drömprojekt och vi har verkligen jobbat hårt med ansökan under två års tid. Forskningsprojektet känns också väldigt viktigt och öppnar dörrarna till ett nytt forskningsområde. För mig personligen känns det som att anslaget dessutom öppnar dörrarna till ett liv i akademin - som postdoktor har jag ofta känt mig pressad av att inte veta om, när och hur jag ska kunna fortsätta jobba med det jag brinner för, säger Johanna Lönngren, första forskningsassistent på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet.

Ditt projekt handlar om den (o)emotionella ingenjören, vad betyder det?

– Titeln spelar an till (och utmanar) en vanlig fördom mot ingenjörsyrket och ingenjörsutbildningar: att känslor skulle vara något främmande, något som står i konflikt med rationellt tänkande och som därför ska kontrolleras och regleras. Fördomen är problematisk då utbildningsvetenskaplig forskning har visat att känslor är väldigt viktiga i allt lärande, inte minst i utbildning om hållbarhetsfrågor.

Vad handlar projektet om i stora drag?

– Vi kommer att undersöka hur ingenjörsstudenter förhåller sig till känslor när de arbetar med hållbarhetsfrågor och hur lärare kan stötta studenter känslomässigt för att ge dem bättre förutsättningar för lärande. Till exempel behöver studenter stöd när de blir frustrerade över att det inte finns några perfekta lösningar för hållbarhetsproblem – i stället för att förenkla problemen behöver studenterna lära sig att hantera osäkerhet och värdekonflikter.

Vad hoppas du att uppnå under dessa fyra år?

– I slutet av projektet hoppas vi ha utvecklat och utvärderat konkreta strategier som lärare kan använda för att ge känslomässigt stöd till ingenjörsstudenter som lär sig hantera komplexa hållbarhetsproblem.

Vilken är din akademiska bakgrund, är du själv ingenjör?

– Jag började forska på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik som postdoktor i maj 2018. Innan dess doktorerade jag i ingenjörsutbildningsvetenskap vid Chalmers, men jag har även en civilingenjörsexamen i teknisk nanovetenskap från Lunds universitet.

 

Snabba fakta

Namn: Johanna Lönngren
Bor i: Umeå
Intressen: Flyga skärm och hängglidare, sjunga i kör, träna
På nattygsbordet: En tysk deckare (Wolfsschlucht av Andreas Föhr) och en roman om 1900-talets Colombia (35 Muertos av Sergio Álvarez)
Oanad talang: Pratar i sömnen på tre (!) olika språk
Fick mig intresserad av utbildningsvetenskap: Min egen upplevelse av att läsa till ingenjör och inse att det inte fanns speciellt mycket hållbarhetsinslag i programmet och sedan insikten om hur svårt det är att undervisa om hållbarhet.
Hållbarhet för mig: Handlar mycket om att hantera värde- och intressekonflikter och att våga ställa obekväma frågor och acceptera obekväma svar. Det räcker inte alltid att utveckla effektivare och mer avancerade tekniska lösningar.
Bra undervisning med tre ord: Meningsfullt, engagerande, utmanande

 

Om anslaget:

Johanna Lönngren, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL): ”Den (o)emotionella ingenjören: Emotionell positionering och lärandestöd i undervisning och lärande om komplexa hållbarhetsproblem”

5 996 128 kronor för åren 2021–2024
Anslagsgivare: Vetenskapsrådet

För mer information, kontakta gärna:

Johanna Lönngren
Universitetslektor, övrig/annan befattning
E-post
E-post
Telefon
090-786 97 69