NYHET På 1990-talet spreds en föreställning om att män hamnar i klimakteriet. Antalet vetenskapliga artiklar och forskningsprojekt om den så kallade andropausen ökade markant. I en ny avhandling tar Adam Droppe, Umeå universitet, avstamp i feminismen för att belysa hur vetenskap, särskilt medicinsk kunskap, blir till.
Under hela1900-talet drev enstaka läkare sporadiskt fram idén om ett manligt klimakterium, men inte förrän mot slutet av seklet tilldrog sig begreppet om ett manligt klimakterium större intresse. I avhandlingen frågar Adam Droppe hur kommer det sig att idén om ett manligt klimakterium fick ett genombrott just på 1990-talet? Och vilka omständigheter ligger bakom formeringen och etableringen av ett medicinskt begrepp?
Som ett första steg i studien undersökte Droppe själva vetenskapen för att se om det gjordes några medicinska upptäckter under 1990-talet som visade att det finns ett manligt klimakterium, men inga avgörande händelser inom vetenskapen kunde förklara andropausbegreppets genomslag. När fokus istället riktades mot sociala och kulturella omständigheter fann han ett samband med den feministiska styrkevågen på 1990-talet. Utbredningen kring tankarna om kvinnors och mäns gemensamma natur skapade en kulturell mottaglighet för idén om ett manligt klimakterium som läkare förespråkat under lång tid. Man började tala om manliga menstruationscykler, manlig pms, manlig amning, manlig biologisk klocka och t.o.m. manlig graviditet i media (Aftonbladet; ”Visst blir mannen med barn”). Begrepp som var otänkbara några decennier tidigare blev accepterade.
- Att idén om en andropaus tedde sig rimlig för att den passade in i det kulturella tankeklimatet, gav läkemedelsindustrin möjlighet att exploatera idén om ett manligt klimakterium, menar Adam Droppe. Det gav också möjlighet för medicinare att nyttja idén för sina syften, d.v.s. i strävan efter att utveckla nya vetenskapliga fält och för att uppnå sina egna karriärsmål.
I ett kapitel i avhandlingen diskuteras läkemedelsindustrins strategier, dess roll i lanseringen av sjukdomar, dess ökade inflytande över vetenskapen, de intima relationerna mellan forskare och läkemedelsbolag, samt forskningsartiklar som författas av läkemedelsbolagens ”spökskrivare”.
Fredagen den 11 juni försvarar Adam Droppe, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Konstitueringen av ett vetenskapligt objekt: Exemplet – det manliga klimakteriet. Disputationenäger rum kl 13.15 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Professor Thomas Brante, Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
För mer information kontakta: Adam DroppeTelefon: 0768-866001
E-post: adam.droppe@mah.se
Läs hela eller delar av avhandlingen
Redaktör: Eva Stoianov