NYHET Även om fisk innehåller kvicksilver ger fiskkonsumtion sammantaget en skyddande effekt mot hjärtinfarkt, skriver Maria Wennberg i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 4 juni.
Att äta mycket fisk har i många studier kopplats till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Främst har omega-3-fettsyror uppmärksammats som den skyddande beståndsdelen i fisken, men också andra ämnen kan vara skyddande. Tyvärr innehåller fisk också miljögifter, t.ex. metylkvicksilver som i tidigare studier har kopplats till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
Är då den sammanvägda effekten av fiskkonsumtion på risken för hjärt-kärlsjukdom skyddande eller skadlig? Den frågan står i fokus för avhandlingen, som analyserar prover från hälsoundersökningar 1986–1999 i Västerbottensprojektet och MONICA-studien samt bröstcancerundersökningar, lagrade i Medicinska biobanken i Umeå.
En högre nivå av kvicksilver i de röda blodkropparna visade sig vara kopplad till minskad risk för hjärtinfarkt hos de personer i norra Sverige som ingår i studien. Det beror sannolikt inte på att kvicksilvret som sådant skulle skydda mot infarkt utan på att kvicksilverhalten i röda blodkroppar avspeglar hur mycket fisk personen äter och på att fisken innehåller andra ämnen som kan verka skyddande. Att studierna inte visar några negativa effekter av kvicksilvret kan bero på att nivåerna av kvicksilver i blodet hos personer i Norrbotten och Västerbotten är allmänt sett låga. Därmed kan de nyttiga ämnena i fisken motverka den skadliga effekten hos kvicksilvret.
Inga kopplingar hittades mellan kvicksilvernivåerna i röda blodkroppar och risken att drabbas av stroke. Däremot såg det ut som om de män som rapporterade högt intag av fisk (mer än tre gånger per vecka) löpte högre risk för stroke än de som mer sällan åt fisk. Gruppen som rapporterade fiskintag mer än tre gånger per vecka var emellertid liten, varför fyndet ska följas upp i en större studie.
I avhandlingen studeras också hur blodnivåerna av tungmetallerna kvicksilver, bly och kadmium förändrades under 1990-talet hos personer i de båda nordligaste länen. Det visar sig att halterna av kvicksilver och bly sjönk, men motsvarande sänkning av kadmiumhalterna sågs inte. Kvinnor har allmänt sett högre kadmiumnivåer än män, och rökare högre än ickerökare. Höga kadmiumnivåer kan ge njurskador och benskörhet.
Maria Wennberg, som är uppvuxen i Skellefteå, är utbildad dietist vid Umeå universitet och arbetar inom Skellefteå sjukvård. Hon är också doktorande vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Hon kan nås påtel. 0910-539 22
e-post maria.wennberg@envmed.umu.se
Fredagen den 4 juni försvarar Maria Wennberg, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Biomarkörer för fiskkonsumtion och risk för stroke eller hjärtinfarkt (Biomarkers of fish consumption and risk of stroke or myocardial infarction). Disputationen äger rum kl. 13.00 i Forumsalen, Skeria, Skellefteå.
Fakultetsopponent är doc. Maria Albin, Lunds universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33906