Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 09 dec, 2021

Fler äldre får sämre livskvalitet av förstorade vätskerum i hjärnan

NYHET Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, iNPH, är vanligare än vad som tidigare är känt och påverkar livskvaliteten negativt, i synnerhet bland äldre. Det visar en ny avhandling där befolkningen i Jämtland – Härjedalen har studerats. INPH beror på att en störning av omsättningen av ryggmärgsvätska påverkar strukturer i hjärnan.

Text: Ola Nilsson

– Det är viktigt att vi har metoder att fånga upp patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus eftersom det påverkar livskvaliteten men ofta går att behandla om det upptäcks, säger Johanna Andersson, doktorand vid Umeå universitet.

påverkar livskvaliteten men går ofta att behandla om det upptäcks

I sin avhandling har Johanna Andersson och forskargruppen hon ingår i studerat förekomsten av idiopatisk normaltryckshydrocefalus, iNPH, i befolkningen i Jämtland-Härjedalen. Syftet är att ta reda på förekomsten av depressiva symtom och undersöka livskvaliteten bland personer med iNPH samt att jämföra de internationella diagnostiska riktlinjerna. Utöver detta ville man se hur röntgenmässiga tecken på iNPH förändras efter två år.

Det visade sig då att iNPH är vanligare än vad som tidigare var känt. Tidigare har det antagits att mellan en halv och tre procent av personer över 65 år har sjukdomen. Avhandlingen visar att det handlar om 3,7 procent bland personer över 65 år och 8,9 procent för dem som är 80 år och äldre. Personer med iNPH visade mer depressiva symptom och allmänt lägre livskvalitet än personer utan diagnos.

Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, iNPH, kännetecknas av tilltagande gångstörning, minnesnedsättning och urinträngningar. Utan behandling kan det leda till uttalad funktionsnedsättning och vårdberoende hos äldre. Diagnosen iNPH baseras huvudsakligen på värdering av symtom i kombination med fynd från röntgenavbildningar av hjärnan. iNPH orsakas av en störning av ryggmärgsvätskans produktion och upptag, som leder till att hjärnans delar komprimeras. Orsaken till denna obalans är ännu okänd. Tillståndet kan behandlas med en shunt-operation som leder ryggmärgsvätska bort från hjärnan.

Idag varierar sättet man ställer diagnos på, och tolkningen av symtomen och av röntgenavbildningarna skiljer sig mellan olika läkare. Två olika internationella diagnostiska riktlinjer har utarbetats av en forskargrupp från Japan respektive av europeiska och amerikanska forskare. Dessa riktlinjer innehåller sinsemellan olika kriterier för att erhålla diagnosen iNPH.

– Vi kunde se att det var begränsad överensstämmelsen i diagnossättning mellan de båda olika diagnostiska riktlinjerna. Det talar för att det behövs uppdaterade och enhetliga riktlinjer, säger Johanna Andersson.

Avhandlingen baseras på ett populationsbaserat urval av äldre individer från region Jämtland-Härjedalen. Under år 2014 fick 1000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 65 år och äldre, svara på en enkät med sju frågor om minnes-, gång-, och urinbesvär. Alla som uppgav minst två symtom (117 personer) samt en slumpmässigt utvald grupp av personer utan symtom (51 personer) blev kallade för neurologisk undersökning, samt skiktröntgen av hjärnan. Deltagarna blev sedan diagnossatta enligt två olika diagnostiska riktlinjer. Efter två år kallades deltagarna igen och fick på nytt utföra testerna. Utöver detta fick de fylla i enkäter om livskvalitet och depressiva besvär.

Johanna Andersson arbetar som läkare vid neurologen på Östersunds sjukhus.

Kontakt

Johanna Andersson
Forskarstuderande
E-post
E-post

Om disputationen

Johanna Andersson, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar fredag 10 december 2021 kl. 13.00 sin avhandling Idiopatisk normaltryckshydrocefalus; epidemiologi och diagnostik. Opponent Per Kristian Eide, Oslo universitetssjukhus, Norge. Huvudhandledare Katarina Laurell. Plats: Betula, Norrlands universitetssjukhus.