NYHET Samiska renskötare har under lång tid format och omformat sin näring i ett skiftande klimat och genom tider av stora samhälleliga förändringar. Detta har de gjort genom ett flexibelt användande av betesmarker, starka sociala nätverk och genom att använda sig av ett antal binäringar. Det visar Isabelle Brännlund, Umeå universitet, i en ny avhandling.
Isabelle Brännlund Foto: Per Melander, UmU
Pågående och förväntade klimatförändringar och de globala utmaningar som den bär med sig aktualiserar frågor rörande samhällens förmåga till anpassning och omställning. I sin avhandling så undersöker Isabelle Brännlund hur renskötare historiskt anpassade och omformade sin näring i relation till skiftande och oberäkneligt klimat såväl som samhälleliga förändringar.
Avhandlingen visar att flexibilitet, mångfald och sociala nätverk var viktiga faktorer för renskötarsamhällen. Genom att nyttja olika typer av betesland under olika tidsperioder kunde exempelvis låsta betesmarker (på grund av hård is eller skare), rovdjur eller andra störningar undvikas.
Genom att nyttja flera binäringar så som jakt, fiske eller småskaligt jordbruk så kunde en familj sprida risker och tillvarata nya möjligheter. De sociala nätverken kopplade samman den enskilde, familjen, släkten och siidan (arbetsgruppen), där byttes information, kunskap och tjänster. Ett stort nätverk fungerade också som ett skyddsnät för den enskilde.
Det fanns dock flera faktorer som begränsade renskötarnas förmåga till anpassning och omställning.
– Sätter vi detta i relation till den svenska ’samepolitiken’ så som den inrättades i slutet av 1800-talet så se vi att denna politik i många anseenden kom begränsa renskötarnas möjligheter att bedriva sin näring, säger Isabelle Brännlund.
– Den utformades i stort sätt utan samiskt inflytande och den begränsade flexibiliteten inom renskötseln och minskade renskötarnas handlingsutrymme.
En av avhandlingens slutsatser är att många av de faktorer som främjar och begränsar renskötares förmåga till anpassning och omställning idag återspeglas i historien.
– Tyvärr så visar många studier att renskötare idag har ett kringskuret handlingsutrymme och begränsad kontroll över sina betesmarker. Något som påverkar näringen negativt och som begränsar Samisk självbestämmande.
– I avhandlingen visar jag att detta har långa historiska rötter och att bristen på samiskt självbestämmande har haft en negativ inverkan på renskötares möjligheter att utöva sin näring i linje med egna intressen och behov.
Disputationen äger rum fredag 27 mars kl. 10.15 - 12.15, Humanishuset, Hörsal F, Umeå universitet. Opponent Professor Bruce Forbes.,Arctic Centre, University of Lapland, Rovaniemi, Finland.
Avhandlingen finns publicerad digitalt
Isabelle Brännlund, isabelle.brannlund@umu.se, tel. 090-786 62 73
Redaktör: Per Melander