Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 17 maj, 2004

Flyktingar vill leva ”ett normalt liv”

NYHET Trygga förhållanden, relevanta utbildningsmöjligheter och jobb men även ortsbefolkningens engagemang är något av det som krävs för att integrationen av flyktingar ska lyckas visar Åsa Gustafson i den avhandling hon försvar den 27 maj.

Flyktingars livsvillkor är sköra. Att leva i flyktingskap innebär att "det normala livet" helt har kullkastats. Det mesta av det som både vuxna och barn har varit vana vid har förändrats. Köns- och familjerelationerna mellan kvinnor och män och mellan vuxna och barn påverkas starkt.

Samtidigt anstränger sig flyktingar för att återupprätta "ett normalt liv" och för att integrera sig i det nya samhället med sina delvis annorlunda värderingsmönster och levnadssätt. Man vill inordna sig, arbeta och klara sig själv, lära känna svenskar och vara delaktig i samhället.

Dessa resultat har framkommit i en intervjustudie om bosniska flyktingar som var bosatta i Malmö och Umeå under åren 1996–1997 och som erhållit permanent uppehållstillstånd under åren 1992–1995. För att integrations- och normaliseringsprocessen skall vara lyckosam krävs trygga förhållanden, permanent uppehållstillstånd, relevanta utbildningsmöjligheter, yrkesidentitet och möjligheter till arbete för både kvinnor och män. En integration inom såväl den egna etniska gruppen som inom majoritetssamhället underlättar anpassningen till livet i det nya samhället.

Studien visar också att majoritetsbefolkningens intresse och engagemang för att möta flyktingar spelar en stor roll för integrations- och normaliseringsprocessen. Tanken på ett återvändande har funnits hos många, men den har i realiteten varit omöjlig att genomföra. Med tiden och en normalisering av det vardagliga livet minskar också intresset för ett återvändande.

Slutsatsen i studien är att förutsättningarna för flyktingars integrations- och normaliserings-process främst ligger i de yttre samhälleliga villkoren. Ju mer dessa öppnar upp för ett "normalt liv", desto lättare kan flyktingar hantera sin sköra livssituation med alla dess spänningar och smidigare anpassa sig till nya levnads- och tänkesätt.

E-publicering:
publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=267

Torsdagen 27 maj försvarar Åsa Gustafson, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sköra livsmönster. Om integrations- och normaliseringsprocesser bland bosniska flyktingar
Disputationen äger rum kl 13.15 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Wuokko Knocke, Arbetslivsinstitutet, Stockholm

Åsa Gustafson nås på:Tel: 090-786 95 15
E-post: asa.gustafson@soc.umu.se

Redaktör: Carina Dahlberg