Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 21 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 12 okt, 2020

Fördjupad kunskap om renskötsel med hjälp av GPS

NYHET Nytt för rennäringen under de sista årtiondena är att man använder GPS-halsband för att övervaka renarnas förflyttning. I en ny avhandling av Kajsa Kuoljok vid Umeå universitet, diskuteras användningen av GPS-halsband inom renskötseln och hur traditionell kunskap och en teknikbaserad kunskap fungerar tillsammans.

Text: Per Melander

Genom halsbanden har man fått ny kunskap och fått bekräftat de traditionella kunskaperna, berättar renskötarna.

Tillgången till olika tekniska hjälpmedel har förändrats över tid i samband med att bredbands- och mobilsystemen har utvecklats. Det här har lett till ett förändrat sätt att bevaka renen.

– Den tekniska utvecklingen har i alla tider påverkat renskötseln och med GPS-halsbandet har sättet för att få information förändrats. Jag har intervjuat renskötare som har inkluderat GPS-systemet i bevakningen, vilket betyder att en GPS-sändare fäst runt renens hals och sändarna genererar rörelsedata som skickas till renskötaren via satellit eller mobilnätet, säger Kajsa Kuoljok och fortsätter:

– På morgonen innan hen åker ut till renskogen kan renskötaren enkelt gå in via en app i telefonen eller via datorn och titta var renarna befinner sig. Med den informationen kan renskötaren sedan lättare planera sitt arbete och istället för att köra runt hela renhjorden köra direkt dit det behövs för att t.ex. vända tillbaka renarna. Genom halsbanden har man fått ny kunskap och fått bekräftat de traditionella kunskaperna berättar renskötarna.

Förstärker renskötarna på två nivåer

Baserat på sin analys drar Kajsa Kuoljok slutsatsen att GPS-halsbanden förstärker renskötarna på två nivåer: i det vardagliga arbetet samt i mötet med andra markintressenter och myndigheter. Denna studie visar att traditionell kunskap är viktig när man fattar beslut baserat på information från GPS-halsbandet i konkreta arbetssituationer både in situ och ex situ (på platsen och utanför platsen, i renskogen och på distans.

– Med integrering av GPS-halsbanden är det två kunskapssystem som verkar sida vid sida – den traditionella kunskapen och den nya tekniskt inhämtade kunskapen. Och i diskussioner med andra markintressenter är det viktigt att kunna visualisera och kommunicera renskötselns användning av markerna. Här blir GPS-kartorna som visar renens rörelser ett viktigt verktyg som förstärker renskötarnas röst i dessa diskussioner.

– Renskötarnas erfarenheter visar att bilden som förmedlas av renen upplevs i större utsträckning som en sanning än deras egna personliga utsagor. GPS-kartan tycks kunna erbjuda en bild av verkligheten som upplevs som ett visuellt bevis för renens rörelser. Med ett ökat antal intrång i renens betesmarker, ökar behovet för ett kunskapsunderlag. Därmed blir GPS-kartan en viktig faktor för renskötaren och samebyarna i samråden.

Användningen av digital teknik är en process där ny teknik gradvis blivit ett naturligt inslag i renskötselvardagen och där den traditionella kunskapen fortfarande är viktig. Kajsa Kuoljok tror att studien kan bidra till en diskussion om vad digital teknik bidrar med till rennäringen, men även belysa andra aspekter som följer i spåren av implementeringen. 

Avhandlingen Digital information and traditional knowledge: The implementation of GPS collars as a tool in reindeer husbandry finns publicerad digitalt.

Om disputationen:

Tisdag 20 oktober försvarar Kajsa Kuoljok, i ämnet etnologi, sin avhandling Digital information and traditional knowledge: The implementation of GPS collars as a tool in reindeer husbandry

Disputationen äger rum kl. 10.00 I Lindellhallen, Hörsal B. Opponent är Ivar Bjørklund, professor, Norges arktiske Universitetsmuseum, UiT Norges Arktiske Universitet.

Kajsa Kuoljok