Föreläsning med Peter Steggo under Giällavahkkuo / Samisk språkvecka

Logga för Samisk språkvecka

Giällavahkkuo / Samisk språkvecka genomförs varje år under vecka 43 för att lyfta de samiska språken.

2025 vill Várdduo - Centrum för samisk forskning uppmärksamma Giällavahkkuo / Samisk språkvecka genom att bjuda in Peter Steggo som föreläsare. Föreläsningen sker på Tráhppie onsdag 22/10 kl 13.00-15.00.
Läs mer om eventet

Peter Steggo, projektledare på Samiskt språkcentrum.

BildJim Källerholm

Hej Peter Steggo, inbjuden föreläsare:

Vem är du och vad jobbar du med?

Jag heter Peter Steggo och arbetar som projektledare på Samiskt språkcentrum. Språkcentrum arbetar med revitalisering av de samiska språken som talas på svensk sida av Sábme, det vill säga syd-, ume-, pite-, lule- och nordsamiska. I min tjänst fokuserar jag mestadels på pitesamiska, eftersom det är mitt språk. Språkcentrums viktigaste målgrupper är barn och unga och därför tar vi bland annat fram material till förskolor, skolor, familjer och alla som är intresserade av att stärka sitt samiska språk. För ett par månader sedan lanserade språkcentrum en ny webbsida med namnet Giällavuassa (Språksäcken på umesamiska) där allt material är samlat.

Varför är språkveckan så viktig?

Giellavahkko är viktig då den kan öka medvetenheten och engagemanget för våra samiska språk, både hos samer själva och i hela samhället. Under Giellavahkko försöker vi få samiskan att höras och synas i alla områden i samhället. Förra året invigdes veckan i Skellefteå som då var ny kommun i förvaltningsområdet för samiska och i år samarbetar vi med Piteå kommun. Giellavahkko är ett bra tillfälle att synliggöra våra språk, men vi vill naturligtvis att det ska vara Giellavahkko hela året om.

Hur ser din egen resa ut när det gäller relationen till de samiska språken?

Jag kommer från en generation som inte fick lära sig samiska, trots att många av oss har föräldrar som är modersmålstalare i samiska. Däremot har jag alltid haft ett intresse för språket och när jag började studera vid Umeå universitet på 90-talet började jag läsa samiska. Jag fick ta omvägar via nord-, lule- och umesamiska för att lära mig pitesamiska, eftersom det inte fanns några kurser i mitt språk. Sedan 15 år har jag undervisat i pitesamiska, översatt böcker och arbetat med godkännandet av det pitesamiska skriftspråket.

Hur står det till med de samiska språken och deras revitalisering idag?

Det finns ett växande engagemang och vilja i det samiska samhället att behålla och utveckla de samiska språken. För många handlar det om att ta språket tillbaka då många har förlorat samiskan. Förutsättningarna ser olika ut för respektive samiskt språk, men en gemensam utmaning är utbildningskedjan. Många elever har inte tillgång till undervisning eller läser inte samiska hela vägen. För pitesamiskan beror det till stor del på bristen på lärare, kursutbud och läromedel. Utvecklingen ser ändå positiv ut och samhället har en större medvetenhet om språkets vikt än tidigare. Fler föräldrar återtar språket idag än tidigare och för vidare det till sina barn. En fördel med min anställning på Samiskt språkcentrum är att det ger mig större möjligheter att bidra till att stärka pitesamiskan och de andra samiska språken.