"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2017-06-07

Formativ bedömning svårt för lärare, men positivt för elevernas inlärning

NYHET Att använda formativ bedömning i matematikundervisningen är inte okomplicerat att genomföra för läraren. Ska eleverna också få möjligheter att själva reglera sitt lärande behöver undervisningen om hur man lär sig att lära bli tydligare för eleverna. Det visar Charlotta Vingsle i sin avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet torsdagen den 8 juni.

Text: Anna-Lena Lindskog

Charlotta Vingsle har utfört sin forskarutbildning i forskarskolan Developing Mathematics Education. Foto: Ingrid Söderbergh

Formativ bedömning är en bedömningsprocess som syftar till att föra lärandet framåt. Det sker genom att information om vad elever kan och hur de förstått det som ska läras används som underlag för att avgöra hur undervisningen ska bedrivas härnäst. Genom att använda formativ bedömning kan elever lära sig innehållet snabbare. Den formativa bedömningen kan utföras på många olika sätt, till exempel genom att läraren ger eleven feedback om vad eleven behöver träna mer på eller genom att eleven själv involveras i bedömnings­processens olika delar.

– Alla dessa sätt att utföra formativ bedömning visar sig påverka elevers lärande positivt, säger Charlotta Vingsle.

Men, det är inte enkelt att genomföra formativ bedömning. För den lärare som Charlotta Vingsle följde i en av sina studier innebar det en komplex användning av kunskaper och förmågor som användes samtidigt och under tidspress när hon till exempel ställdes inför för henne ny matematik, tolkade elevernas svar och snabbt fattade beslut om fortsatt undervisning.

Formativ bedömning kan också innebära en möjlighet för eleverna att vara delaktiga i bedömningsprocessen. Ett sätt att studera sådan delaktighet är att se på elevernas möjligheter att utveckla färdigheter för att självreglera sitt lärande. Ett vanligt förekommande arbetssätt för de lärare som Charlotta Vingsle följde i en delstudie, var att lärarna visade hur de själva använde strategier för hur man kan självreglera sitt lärande, men de följde sällan upp detta genom att låta eleverna få träna.

– Den största delen av eleverna uppfattar inte dessa möjligheter att utvecklas genom att själva reglera sitt lärande, säger Charlotta Vingsle. Man kan nå en större tydlighet genom att undervisningens möjligheter till självreglerat lärande görs mer explicit, eller genom att eleverna få ta en aktiv roll.

Charlotta Vingsle har utfört sin forskarutbildning i forskarskolan Developing Mathematics Education och genom Lärarhögskolan vid Umeå Universitet.

Läs hela avhandlingen

Högupplöst pressfoto. Foto: Ingrid Söderbergh

Om disputationen:
Torsdagen den 8 juni försvarar Charlotta Vingsle, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, sin avhandling med titeln Formativ bedömning och självreglerat lärande: Vad behöver vi för att få det att hända? Engelsk titel: Formative assessment and self-regulated learning: What do we need to make it happen? Disputationen sker kl 10.15 i Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Frode Rønning, Department of Mathematical Sciences, Norwegian University of Science and Technology.

För mer information, kontakta gärna:

Charlotta Vingsle, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitetTelefon: 090-786 80 50
E-post: lotta.vingsle@umu.se