NYHET Maria Levlin, universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, är antagen som docent i språkdidaktik. Hennes huvudsakliga forskningsområde är lässvårigheter i relation till språklig förmåga, skrivförmåga och skolresultat.
Maria Levlin, universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, docent i språkdidaktik
Bild[Fotograf saknas]– Språk- och läsförmåga är verkligen centrala för allt lärande i skolan, så språk- och lässvårigheter är riskfaktorer när det gäller att klara skolans mål. Vi använder språket för att förstå det vi läser och hör, men även för att muntligt och skriftlig bearbeta och redovisa det vi lär oss. Det är därför viktigt att försöka ta reda på mer om hur undervisningen i språk, läsning och skrivande kan utformas så att alla elever kan utvecklas i sitt lärande så bra som möjligt
Innan Maria doktorerade i språkvetenskap arbetade hon som logoped i 13 år inom region och kommun och träffade framför allt förskolebarn och skolbarn med språk-, läs- och skrivsvårigheter. Hon har även varit engagerad i att ta fram nationella kliniska riktlinjer för logopedisk utredning av läs- och skrivsvårigheter.
Språk- och läsförmåga är verkligen centrala för allt lärande i skolan, så språk- och lässvårigheter är riskfaktorer när det gäller att klara skolans mål.
– Nationella riktlinjer bidrar till att säkerställa att man som profession förhåller sig till aktuell forskning i det dagliga arbetet. Men de blir också ett stöd för den enskilda logopeden när beslut ska fattas om resurser för utredning och det behöver fastställas vad en utredning bör innehålla. Målet är förstås att insatserna blir likvärdiga, oavsett var man bor, för elever och patienter som behöver en utredning inom skolans elevhälsa eller vården.
Arbetet med riktlinjerna initieras av svenska logopedförbundet och bygger på att medlemmar inom logopedkåren bildar arbetsgrupper bestående av både praktiker och forskare inom området. Maria ingår nu i den arbetsgrupp som ska ta fram uppdaterade riktlinjer.
– De riktlinjer vi tog fram 2017 var de första på nationell nivå och de fick stort genomslag. Men nu har det gått några år och forskningsläget rör sig ständigt framåt så nu är vi igång med litteratursökningar, inläsning och diskussioner i en ny arbetsgrupp för att få fram ett så bra underlag som möjligt inför en revidering av riktlinjerna.
Svenska skolor genomför regelbundna screeningar av elevers läsförmåga för att kunna ge stödinsatser till elever som inte uppnår målen. I ett pågående forskningsprojekt som Maria ingår i undersöker forskargruppen två olika undervisningsmetoder, ljudmetoden och en morfologiskt baserad metod, och dess effekter på läsförmågan hos svaga läsare i årskurs 2 och 4. Projektet leds av Yvonne Knospe, universitetslektor vid Institutionen för språkstudier och finansieras av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond.
– Just nu håller vi på med data-analyser efter att den sista undervisningsperioden avslutades nu i mars. I projektet har vi haft mycket kontakt med både lärare och elever, vilket har varit inspirerande. Det är viktigt att vara lyhörd och ta in vad läraren ser som de stora utmaningarna och att vara tillgänglig för lärarnas frågor när man genomför projekt i samverkan med skolor. Sen har det varit väldigt intressant att observera undervisningen som genomförts i små grupper och se hur det vi har tänkt ut i teorin, fungerar i praktiken.
I slutet av 2024 beviljades Maria Levlin, som medsökande, medel från Skolforskningsinstitutet (Skolfi) för forskningsprojektet Hur kan vi undervisa för att främja alla elevers ordförståelse? Projektet ska utvärdera hur undervisningen i mellanstadiet kan främja elevers lärande av abstrakta begrepp.
– Från mellanstadiet och uppåt krävs en fördjupad förståelse för de abstrakta begrepp som förekommer alltmer i undervisningen. Det gör det angeläget att hitta undervisningsmetoder som kan underlätta för eleverna när de ska ta steget från att ”lära sig att läsa” till att snarare ”läsa för att lära”. Vi kommer även att undersöka hur elevers språkliga och kognitiva förutsättningar påverkar deras lärande av ord och begrepp.
Det är viktigt att vara lyhörd och ta in vad läraren ser som de stora utmaningarna och att vara tillgänglig för lärarnas frågor när man genomför projekt i samverkan med skolor.
Projektet baseras på en tidigare pilotstudie som jämförde två undervisningsmetoder i en högstadiegrupp för elever med språkstörning. Den ena metoden, testbaserat lärande, innebär att elever och lärare arbetar med aktiv framplockning av ordets definition och repetition för att befästa elevens kunskap om ordet. I den andra metoden, kontextualiserat lärande, samtalar elever och lärare om definitioner, synonymer och ordets förekomst i olika kontexter för att ge förutsättningar för en fördjupad förståelse av ordets olika betydelsenyanser.
– I pilotstudien såg vi att alla elever gick framåt med testbaserat lärande, medan de individuella variationerna var större när det gällde kontextualiserat lärande. Vår kommande studie kommer att vidgas och genomföras parallellt i specialskola för elever med språkstörning och i ordinarie grundskola.
Projektledare är Olof Sandgren, docent vid Lunds universitet. Från Umeå universitet deltar också Bert Jonsson, professor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap och Carola Wiklund-Hörnqvist, universitetslektor vid Institutionen för psykologi.
