Forskare samtalade med barn om fördomar kopplade till ålder

Fredrik Snellman, docent och universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete. 

BildSofia Strömgren

– Intresset för att delta var väldigt stort. De fem tider som lades ut som alternativ blev uppbokade på bara någon timme när funktionen öppnades i augusti, säger Fredrik Snellman, docent och universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete.

Mottagandet från barnen var bra.

Under de digitala träffarna med skolklasserna ville han berätta om den ålderism som unga, äldre och medelålders personer tillsammans skapar i vardagen, och att vetenskapen visat att det påverkar äldres livsvillkor. Som en konsekvens av ålderism kan till exempel äldre personer hindras från att delta i sociala aktiviteter och högintensiv träning.
 – Jag tycker på det stora hela att mottagandet från barnen var bra, de verkade hänga med i vilket budskap jag ville framföra. Det märktes bra att barnen tänker mycket mer på specifika detaljer, och att det föga överraskande är mer utmanande att hänga med i mer abstrakta tankar, säger Fredrik Snellman.

 Att nå barnen krävde nya grepp

Som forskare har han lång erfarenhet av populärvetenskapliga föreläsningar för pensionärer, men med en ny och betydligt yngre målgrupp fick han anpassa sitt material. För att göra ämnet mer levande använde han vardagliga exempel och med hjälp av AI-verktyget ChatGPT, omvandlade han text från tidigare presentationer till bildmaterial.
– Bilder kommunicerar mycket bättre till barn, och jag vill mena att de bilder som skapats mycket väl kan återanvändas för andra åldersgrupper också framgent, säger Fredrik Snellman.

Det avslöjar våra invanda tankemönster om att gammalt är lika med dåligt.

Kan du ge något exempel på ålderism i vardagen?
– Du kanske någon gång har plockat ut en påse med morötter längst in i kylskåpet. Det skvalpar en oangenäm sörja i botten av påsen och morötterna har blivit oätbara. Vi har i en sådan situation ofta en automatisk fallenhet att säga att morötterna har blivit gamla. Det avslöjar våra invanda tankemönster om att gammalt är lika med dåligt. Andra exempel kan vara att inte bli kallad till arbetsintervju eller få ett nytt jobb för att du har blivit för gammal, eller att inte få en kallelse till bröstcancerscreening längre för att du är över 75 år. Vardagens ålderism kommer i många olika former, säger han.

Små handlingar kan göra stor skillnad

Fredrik Snellman ser tillbaka på ForskarFredag med glädje och nya erfarenheter, och kommer att delta även nästa år. Han uppskattar barnens nyfikenhet och spontanitet, men konstaterar att det krävdes mer förberedelser än han trott.
– Jag hade initialt en naiv inställning att det inte skulle behövas så stor arbetsinsats för att stöpa om mina tidigare presentationsunderlag. Men det tarvades ändå en halv till en hel dags förberedelser, säger han.

Snellman hade också förväntat sig att digitala inslag skulle fungera bra, men upplevde vissa utmaningar med det formatet.
– Nästa år kommer jag bara att erbjuda inslag på plats.

Finns det något du absolut vill att barnen ska ta med sig från ditt samtal – en insikt eller tanke?
– Ja, det finns det verkligen! Det jag skickade med var att föra någonting litet vi pratade om vidare till någon annan person i deras närhet. Sedan också att heja på en äldre person som inte är deras närstående, i vilken situation som helst, kanske en granne vid postlådan eller återvinningen.

ForskarFredag arrangerades den 22-27 september med temat ”Jorden under våra fötter”, och är en del av vetenskapsfestivalen European Researchers’ Night and Researchers at schools med evenemang över hela Europa. Fredrik Snellman träffade skolklasser från Stenungsunds-, Ragunda- och Österåkers kommuner. De yngsta eleverna gick i andra klass och de äldsta gick i gymnasiet.