NYHET Arktiska sjöars förmåga att lagra kol och vattendragens sätt att hantera översvämningar påverkas av klimatförändringar och mänskliga ingrepp. Två forskare vid Umeå universitet får nu stöd från Formas för att öka kunskapen inom dessa områden.
Formas, statens forskningsråd för hållbar utveckling, har beviljat finansiering till två forskningsprojekt som på olika sätt ska ta reda på hur viktiga processer i sjöar och vattendrag fungerar och påverkas av förändringar i miljön.
Václava Hazuková, postdoktor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
BildMattias PetterssonVáclava Hazuková ska undersöka hur kol lagras i arktiska sjöar. Trots att sjöarna tillsammans utgör en lika stor kolsänka som haven, vet forskarna fortfarande ganska lite om hur kolet binds i sjöarnas bottensediment.
När klimatet blir varmare och permafrosten tinar förs mer organiskt material och mineraler från land ut i sjöarna. Projektet ska ta reda på hur samspelet mellan dessa material påverkar hur mycket kol som lagras och hur länge det stannar kvar.
En av de mest synliga förändringarna är att vatten som tidigare varit helt klara färgas orange, ett fenomen som kallas ”rostning”.
– I takt med att permafrosten tinar och ”rostningen” blir vanligare blir det allt mer brådskande att förstå vad som styr de arktiska sjöarnas förmåga att lagra kol, säger Václava Hazuková.
Richard Masons projekt handlar om översvämningar i svenska vattendrag. Mer specifikt ska han titta på svämplan, det vill säga områden längs vattendragen som lagrar vatten under översvämningar. Dessa områden skapar viktiga livsmiljöer för växter och djur, samtidigt som de minskar risken för översvämningar nedströms.
I Sverige har mänskliga ingrepp lett till att många vattendrag har kopplats bort från sina svämplan genom till exempel skyddsvallar och vattenkraft. Richard Mason kommer att samarbeta med experter för att med hjälp av satellitbilder kartlägga hur ofta svämplanen översvämmas och hur det påverkas av mänsklig aktivitet och klimatförändringar.
Målet med projektet är att ge kunskap för att återställa fritt strömmande vattendrag.
– Ofta studerar vi bara översvämningar när de utgör en risk för människor eller egendom. Jag hoppas att projektet ska hjälpa oss att förstå var vattendrag och svämplan kan knytas samman igen på ett säkert sätt och hur översvämningar kan gynna både den biologiska mångfalden och samhället, säger Richard Mason.
Formas utlysning "Karriärstöd för forskare tidigt i karriären" ger lovande forskare möjlighet att ta nästa steg i sin karriärutveckling och stärka sin självständighet som forskare.
Václava Hazuková och Richard Mason får vardera närmare 6 miljoner till projekten Effekten av "rostbildning" på bevarandet av kol i arktiska sjösediment respektive Funktionella svämplan (FunFloods): Konnektivitet och barriärer i svämplan – kunskap för flodvetenskap och vattenförvaltning.
