NYHET Vid vårterminens sista Idrottslunch presenterade Ludvig Backman, docent vid Umeå universitet, ny forskning om hur läkning av brustna senor kan stimuleras även när belastning måste undvikas. Föreläsningen belyste en ny hypotes som kan få betydelse för framtidens rehabilitering vid senskador.
Ludvig Backman presenterade en ny hypotes om framtidens rehabilitering vid senskador.
BildAnna-Karin ErikssonBrustna senor är vanliga både inom elitidrotten och bland motionärer. En senskada innebär ofta en lång period av immobilisering, där den skadade senan måste avlastas för att kunna läka. Samtidigt har inaktivitet välkända negativa effekter på senans struktur och hållfasthet.
–När en sena skadas behövs tid för att den ska kunna läka ihop. Under den tidiga läkningsfasen är det avgörande att senan inte belastas, eftersom belastning kan störa eller till och med förstöra den känsliga läkningsfasen. Det stora problemet i dag är att vi saknar metoder för att aktivt förbättra läkningsprocessen under den ordinerade viloperioden, säger Ludvig Backman.
Han beskriver hur en viktig del av läkningsprocessen i dag lämnas utan aktiv påverkan. Det är just denna passiva fas som hans forskning fokuserar på – att hitta sätt att påskynda och förbättra läkningen även när senan måste vila.
I sin föreläsning presenterade Backman en ny hypotes om hur läkning kan stimuleras utan att den skadade senan belastas. Utgångspunkten är att muskler inte enbart skapar rörelse, utan också fungerar som ett biologiskt kommunikationssystem i kroppen.
–I vår forskning har vi visat att specifik träning av friska muskler kan skicka biologiska signaler som sätter i gång läkningsprocesser i senan, utan att senan själv behöver belastas. Dessa signaler kan stimulera den tidiga senläkningen, alltså just under den period då senan måste hållas i vila, säger han.
Resultaten utmanar den traditionella uppfattningen om att man måste belasta en sena för att påverka dess läkning. I stället visar forskningen att läkningsprocessen kan styras indirekt, via muskelaktivitet i andra delar av kroppen. Det öppnar för nya former av rehabilitering under den tidiga och känsliga fasen efter en senskada.
Backmans forskning sträcker sig från studier på cell- och molekylnivå till undersökningar av hur skador behandlas i praktiken. Genom laboratorieforskningen går det att i detalj förstå vad som händer i senan direkt efter en skada och hur olika celler reagerar under läkningsprocessen.
–I labbet kan vi testa våra idéer i kontrollerade modeller som steg för steg byggs upp för att likna verkligheten hos patienter. När vi ser tydliga effekter går vi vidare till studier på människor, för att undersöka om samma mekanismer också gäller i kliniska situationer. På så sätt försöker vi överbrygga avståndet mellan grundforskning och praktisk behandling, säger Ludvig Backman.
Målet på sikt är att omvandla kunskapen till nya rehabiliteringsprinciper. Om resultaten fortsätter vara positiva kan det leda till bättre rehabilitering, kortare läkningstider och säkrare återgång till aktivitet för både idrottare och andra patienter.
–Vi behöver noggrant kartlägga hur stor effekten faktiskt är: hur mycket snabbare senan läker, hur mycket starkare den blir och vilka träningsprotokoll som är mest effektiva. Det kräver studier på patienter, säger Backman.
En fördel är att metoden bygger på säker, kontrollerad träning av muskulatur som inte är skadad, vilket kan göra vägen till klinisk tillämpning relativt kort.
–Förhoppningen är att vi inom en överskådlig framtid kan erbjuda en mer aktiv och effektiv rehabilitering, även under den fas då vi hittills bara har kunnat vänta, säger Ludvig Backman.
Missade du föreläsningen? Se den i efterhand här.
