NYHET Hur kan AI ge poliser bättre stöd i komplexa situationer? Forskare inom polisvetenskap och datavetenskap vid Umeå universitet har i ett unikt tvärvetenskapligt samarbete undersökt möjligheter och risker med användningen av AI-baserade interaktiva system inom polisyrket. Resultaten visar på stor potential att integrera stöd från AI i polisingripanden – men forskarna understryker att mänsklig autonomi och etik måste stå i centrum.
Anders Schogster och Jonas Hansson, Enheten för polisiärt arbete, samarbetar i ett forskningsprojekt med Juan-Carlos Nieves, Institutionen för datavetenskap.
BildJenny KarlssonForskningsprojektet bygger på ett nära samarbete mellan polisiärt arbete och datavetenskap och tog sin början när Juan-Carlos Nieves, forskare vid Institutionen för datavetenskap, tog kontakt med Jonas Hansson och Anders Schogster vid Enheten för polisiärt arbete. I studien användes headsetet Microsoft HoloLens för att undersöka hur tillförlitlig AI och Mixed Reality kan stärka polisens beslutsfattande i realtid. AI-headsetet gör det möjligt att projektera digital information direkt i polisens synfält. Tekniken styrs bland annat med ögonrörelser och röstkommandon och kan exempelvis användas för att identifiera objekt och potentiella risker.
Forskarna betonar att samarbetet mellan de två enheterna har varit avgörande för att kunna undersöka ansvarsfulla AI-lösningar inom polisyrket och samtidigt förstå polisens verkliga behov. Datavetarna har bidragit med kunskap om AI, Mixed Reality och etiska utvärderingsramverk, medan forskare inom polisiärt arbete och yrkesverksamma poliser har bidragit med operativa erfarenheter och taktisk kunskap.
Samarbetet har varit en mycket viktig del av projektet. Man behöver förstå polisarbetet för att kunna implementera förändringar
”Vi känner inte till de möjligheter som finns inom datavetenskap, och datavetarna känner inte till behoven inom polisarbete. Samarbetet har varit en mycket viktig del av projektet. Man behöver förstå polisarbetet för att kunna implementera förändringar, " säger Jonas Hansson, forskare vid Enheten för polisiärt arbete.
I samarbete med polisutbildningar och brottsbekämpande myndigheter i Sverige och Katalonien genomfördes en studie i flera steg. Innan de praktiska testerna genomfördes deltog deltagarna i två workshops. Den första introducerade grundläggande principer för tillförlitlig AI, medan den andra gav deltagarna praktisk erfarenhet av Mixed Reality och HoloLens.
Totalt deltog 39 poliser och instruktörer i studien. Under en taktisk övning genomförde de ett högriskstopp av ett fordon med HoloLens som stöd. Resultaten visade att poliserna hade en generellt mycket positiv inställning till systemets nytta, användarvänlighet och tillförlitlighet.
”Resultatet var bättre än jag förväntade mig. Poliserna var mycket intresserade av tekniken och såg många möjligheter,” berättar Anders Schogster, polis och lärare vid Enheten för polisiärt arbete.
AI-headsetet HoloLens har använts för att undersöka hur AI och Mixed Reality kan stärka polisens beslutsfattande i realtid.
BildJenny KarlssonTekniken öppnar stora möjligheter för bättre beslutsstöd och ökad säkerhet i polisinsatser, men väcker också etiska frågor. Juan-Carlos Nieves lyfter vikten av att systemen måste vara tillförlitliga, transparenta och etiskt utformade för att kunna användas på ett ansvarsfullt sätt. Bland riskerna finns frågor om personlig integritet, datalagring, transparens samt risken för algoritmisk snedvridning.
Forskarna analyserade funktionerna utifrån tre risknivåer: från låg risk till hög risk. Studien visade att ju mer automatiserat systemet blir, desto större blir de etiska riskerna kring integritet, transparens och risken för algoritmisk snedvridning. En central slutsats är att tekniken aldrig får ta över polisens egna beslut.
”Det är viktigt att detta inte blir helt autonomt. Det ska stödja polisens beslut, men beslutet måste fattas av människan,” säger Jonas Hansson.
Forskarna konstaterar att det inte är tillräckligt att bara introducera ny teknik, utan att poliserna måste också utbildas i att kritiskt kunna bedöma dess konsekvenser.
Forskarna arbetar nu vidare med nya projektansökningar för att fortsätta undersöka ansvarsfull AI, relationen mellan digital och fysisk brottslighet och hur framtida AI-system kan införas i polisiär verksamhet.
På sikt ser de ett behov av att utveckla verktyg som kan hjälpa beslutsfattare och polisen att bedöma risker när AI-system ska upphandlas och införas. AI-baserade interaktiva system inom polisverksamhet kräver noggrant framtagna krav för att säkerställa effektiv användning och samtidigt uppfylla principen om etik genom hur de är designade.
Jonas Hansson lyfter att traditionellt polisarbete bygger mycket på vad polisen ser, hör, känner och uppfattar i en situation. Utmaningen blir att hitta sätt där digital information kan komplettera dessa intryck utan att ta över. Forskarna ser stor potential med att verktyget ska integreras direkt i grundutbildningen för poliser, så att framtidens poliser tidigt kan lära sig att förhålla sig både till möjligheterna och sårbarheterna med AI-verktyg.
Läs mer om projektet i den vetenskapliga artikeln Trustworthy AI and Mixed Reality in Police Interventions: Challenges and Opportunities.
Referens:
Andreas Brännström, Eduardo García Laredo, Bernat Vivolas Jordà, Lola Valles, Jonas Hansson, Emili Martinez Cañaveras, Anders Schogster, David Martin-Moncunill, and Juan Carlos Nieves. 2026. Trustworthy AI and Mixed Reality in Police Interventions: Challenges and Opportunities. Journal of Artificial Intelligence Research 86, Article 12 (June 2026), 30 pages. doi:10.1613/jair.1.194611