Forskning.se: Tiggarna är sällan organiserade i kriminella nätverk
NYHET
"Majoriteten av tiggarna är inte utsatta för människohandel. I allmänhet är det familjer som rest hit tillsammans för att tjäna ihop till sitt levebröd". Det säger Karin Åström, universitetslektor vid Juridiska institutionen, till forskning.se.
I sin forskning om människohandel har Karin Åström följt rättsfall där tiggare misstänkts ha varit i händerna på organiserad brottslighet. Det finns tiggare som sannolikt är utsatta för organiserad brottslighet, men det är ett fåtal av alla de som kommer till Sverige.
Till forskning.se säger hon att de familjer som rest hit tillsammans delar boplats och samordnar tiggeriet. Att tiggeriet är organiserat på detta sätt innebär att det är flera som hjälps åt och inte att ett brottsligt nätverk ligger bakom verksamheten.
I artikeln säger Karin Åström också att det brister i kunskapen om tiggarnas situation och att deras levnadsförhållanden borde granskas. Dessutom är det svårt för de som eventuellt är brottsoffer att få skydd. – Till stor del beror det på hur svensk lagstiftning ser på människohandel. Sverige har inte har prioriterat offrens rättigheter och skyddet av dem, utan främst inriktat arbetat på att bekämpa organiserad brottslighet, säger Karin Åström till forskning.se
Karin Åström medverkar i den första delen av en ny artikelserie om tiggarna på webbplatsen forskning.se.
