Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 05 okt, 2010

Forskningsmedel till projektet Hoten, myndigheterna och lagen

NYHET Professor Per Bergling har av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beviljats 5,3 m kr för forskningsprojektet Hoten, Myndigheterna och lagen: effektiv krishantering i rättens gränsland. Syftet är att med hjälp av krisscenarier kartlägga och föreslå lösningar på ett antal konstitutionella och rättsliga problem i regeringens och myndigheternas förmåga att både effektivt och rättsligt korrekt hantera nya hot och kriser av extraordinär natur, t ex terrorhandlingar, inre oroligheter, större industriella olyckor och naturkatastrofer. Projektet förstärker Juridiska institutionens forskningstema Rättsstaten/Rule of Law och genomförs i samarbete med fil dr Jan Engberg och Malin Wimelius, båda vid Statvetenskapliga institutionen, samt Europeiska CBRNE centret, Umeå universitet.

Svensk lagstiftning ställer mycket höga krav på lagbundenhet och rättsstatlighet i myndigheternas arbete, även för krishantering. Någon ”konstitutionell nödrätt” erkänns inte ens för de allvarligaste situationer. Regelverket – Regeringsformens 13 kap och andra författningar – skapades dock med kalla kriget och hotet av ockupation för ögonen, medan stor osäkerhet råder om vad myndigheter får och inte får göra i händelse av större kriser av extraordinär och mindre förutsägbar natur (bl a terrorhandlingar, epidemier, naturkatastrofer, inre oroligheter och större industriella olyckor). Myndigheter har därför avstått från att agera, agerat ineffektivt eller tvingats agera i rättens gränsland. Det har också uppstått svårigheter i samverkan med utländska och internationella aktörer. Det av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finansierade projektets huvudsyfte är att identifiera, analysera och föreslå lösningar (myndighetsinterna och lagstiftning) på sådana rättsliga problem. Mer specifikt kommer projektet att med utgångspunkt i ett antal hot- och krisscenarier utifrån ett juridiskt och statsvetenskapligt perspektiv besvara följande specifika frågor:

Vilka existerande och framtida hot måste myndigheternas krishanteringsorganisation kunna möta? Vilka rättsliga problem finns för bemötande av sådana hot, t ex i fråga om mandat, kompetensfördelning och möjligheter till delegation och antagande av ”nödregler”? Hur kan myndigheterna hjälpas att bättre förstå och utnyttja sina rättsliga manöverutrymmen vad gäller nya hot, inklusive utrymmet att skapa ytterligare normer för sådana situationer? Vilka ändringar och komplement av Regeringsformen, vanlig lag, andra författningar och myndighetsorganisation kan behövas för att åtgärda återstående rättsliga problem i krisorganisationen? På vilket sätt har liknande rättsliga problem lösts i andra länder med liknande politiska och rättsliga förutsättningar? Hur förhåller sig olika nya och alternativa regleringar till centrala demokratiska, folkrättsliga och rättsstatliga principer?
Projektet leds av professor Per Bergling, Juridiska institutionen, och genomförs av en forskargrupp bestående av fil dr Jan Engberg, fil dr Malin Wimelius (båda vid Statvetenskapliga institutionen), jur dr Erik Wennerström (folkrättsrådgivare vid Utrikesdepartementet) samt forskare vid Europeiska CBRNE centret, Umeå universitet. Frågor besvaras av Per Bergling, per.bergling@jus.umu.se.