NYHET Året var 1989. Det var då globen invigdes, Berlinmuren revs och Handelshögskolan i Umeå startade.
Upphovsmannen, initiativtagaren och Handelshögskolans förste rektor Rolf A Lundin minns hur det gick till för tjugo år sedan. Idag besöker han sin gamla arbetsplats.
På en vit dörr, i en av Handelshögskolans långa korridorer, står det Rolf A Lundin. Skolans förste rektor har återvänt. En gång i månaden gästar han Handelshögskolan och ambitionen är att hjälpa unga forskare finna karriärväg. Än så länge har han inga planer på att gå i pension, sina 66 år till trots.
– Imorse träffade jag på en medelålders man då jag gick hit. Det visade sig vara en av mina gamla studenter som gjort en muntlig tentamen för mig, skrattar Rolf lågmält.
Gamla studenter dyker upp här och där. Han berättar vidare om ett annat tillfälle då det kom fram en äldre man på flygplatsen i Bryssel som också visade sig ha minnen från en muntlig tentamen.
Själv studerade Rolf på Handelshögskolan i Göteborg och vid University of Chicago, där han också doktorerade. Måhända var det på dessa skolor som grogrunden lades till idén att starta handelshögskola i Umeå. – Det var inte helt lätt att få stöd för en sådan idé. Universitet är inte särskilt förändringsbenägna.
Processen med att starta en handelshögskola började redan 1984. Syftet var att förbättra förutsättningarna för utbildning och forskning. Ett annat skäl var att det skulle medföra kortare beslutsvägar och mindre byråkrati.
Det var en speciell händelse som gjorde att Rolf bestämde sig för att genomföra idén. Han träffade en tongivande person som i en sarkastisk ton frågade hur det gick med handelshögskolan.
– Då tänkte jag, att jag ska banne mig visa dom! Det var en jättejobbig tid, jag slet som en galning. Jag är samvetsgrann och initiativet blev till en kravmaskin, det var mycket som skulle åstadkommas. Jag måste ju se till att allt fungerade väl, säger Rolf, samtidigt som han rättar till sin röda slips.
I slutet av 1970-talet vällde studenterna in på universitetet och bristen på personal var stor. På den tiden var det ett 20-tal anställda på institutionen för företagsekonomi. I landet fanns det då två handelshögskolor, Stockholm och Göteborg.
Att ändra i universitetsorganisationen var inte lätt. Bland de då aktuella institutionerna som kom att ingå i den nya handelshögskolan uppstod det interna diskussioner, alla institutioner var inte lika positiva till bildandet.
– Jag var angelägen om att det skulle vara allas idé och att idén skulle sprida sig. Det var många som pratade om en handelshögskola, men att driva igenom var betydligt svårare. De stora och svåra frågorna var: Hur får vi pengar? Vilka ska vara med? Vem och vilka kan hjälpa till?
Rolf ringde upp dåvarande landshövdingen Sven Johansson, idag hedersdoktor på Umeå universitet för sina insatser vid bildandet av handelshögskolan. Landshövdingen tog initiativet till att samla in pengar och det tillsattes en kommitté med företagstoppar från hela Sverige. Rolf minns än idag alla möten man hade på residenset.
– Vi träffades åtta på lördagsmorgon och det bjöds på färska bullar som Svens hustru Elin hade bakat.
Insamlingen resulterade i 35 miljoner kronor, vilket var en stor summa i den tidens penningvärde. Det möjliggjorde finansiering av personal på handelshögskolan. Det var den första riktigt stora pengainsamlingen vid Umeå universitet och starten till handelshögskolan.
Rolf kände ett starkt stöd från dåvarande rektor vid Umeå universitet, Lars Beckman, och förvaltningschef, Dan Brändström. Invigningen var en stor händelse och högskolan blev omtalad då den bildades.
– Det visades en video på flygplatsen om den nystartade handelshögskolan. Jag kommer också ihåg då skylten på skolan sattes upp. Men, det är många som har varit delaktiga inom och utom universitetet.
Några år efter handelshögskolans start fick Rolf ett erbjudande om att bli VD för Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Det var lockande och han flyttade till Jönköping. Sedan 2007 är han forskande professor på heltid.
Till Västerbotten återvänder han och hustrun gärna. Flugfiske hör till favoritsysselsättningarna och Rolf har rest runt i världen och utövat sin hobby. Som medlem i Västerbottens sportfiskeklubb är drömmen att få upp största öringen i Juktån. Att som Rolf, ha fått upp den näst största fisken på 3,1 kg, räcker inte. Storfiskar ritas nämligen av på väggen i klubbstugan.
– Forskning och undervisning i all ära, men att bli ihågkommen som den som fick upp största öringen i Juktån. Det slår allt, ler Rolf.
Bildtext: Rolf A Lundin framför björnskinnet som dåvarande Föreningsbanken skänkte till den nya Handelshögskolan i Umeå.
Bild: Mattias Pettersson
Redaktör: Ester Roos-Engstrand