Umeå-forskare studerar framtidens kriskommunikation: Rakel G2 - mer än teknik

I juni 2020 fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) uppdrag av regeringen att uppgradera såväl tjänsteutbud som infrastruktur för att svara upp mot nya krav från användarorganisationerna.

Vår forskning ska bidra till att förstå både möjligheter och utmaningar

Med nya versionen av Rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning) – Rakel G2 – blir kommunikationen både mer flexibel och dessutom framtidssäkrad. Förutom röstsamtal möjliggör systemet delning av data, video och lägesbilder i realtid, vilket är avgörande för effektiv samverkan vid kriser och störningar.

Forskning följer förändringen

För att förstå hur denna övergång påverkar användare, organisationer och myndigheter genomförs ett forskningsprojekt vid Umeå universitet, Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet.

Leif Sundberg, docent i informatik

BildMagnus Mikaelsson

– Införandet av Rakel G2 är inte bara en teknisk uppgradering – det är ett bredare förändringsarbete och en process som påverkar hur aktörer samverkar i kritiska situationer. Vår forskning ska bidra till att förstå både möjligheter och utmaningar med denna utveckling, säger Leif Sundberg, docent vid Institutionen för informatik på Umeå universitet, som bl a forskar om digital förvaltning och riskhantering i samhällskritiska miljöer.

Varför är Rakel G2 viktigt?

Systemet är avgörande för att säkerställa trygg och robust kommunikation när samhället utsätts för störningar, kriser eller krig. Genom modern mobilteknologi och ett robust kärnnät får aktörerna tillgång till bredbandstjänster som dagens system saknar.

Detta stärker Sveriges totalförsvarsförmåga och gör kommunikationen mer säker och framtidssäker.

Relaterade fakta

Fakta om Rakel G2

Vad är Rakel?
Sveriges nationella kommunikationssystem för samhällsviktiga aktörer.

Vilka använder det?
Polis, räddningstjänst, ambulans, Försvarsmakten och drygt 650 andra aktörer inom ordning, säkerhet, hälsa och försvar.

Varför uppgraderas systemet?
För att möta behovet av t ex datadelning, video och robust kommunikation i krissituationer.

Om projektet

Tidsplan: September 2025 till december 2027.

Övriga projektmedlemmar: Martina Granholm, Mittuniversitetet (projektledare), Erik Borglund, Mittuniversitetet och Christine Grosse, Luleå tekniska universitet 

Fakta om MSB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (från 1 januari 2026 Myndigheten för civilt försvar) ska bidra till att uppfylla målet för civilt försvar, totalförsvaret samt för skydd mot olyckor och krisberedskap.

MSB bedriver verksamhet i bl a Stockholm, Karlstad, Sandö och Rosersberg.

MSB har ungefär 1400 anställda. 

Mer information om MSB hittar ni på deras webb.