Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 07 jun, 2007

Från sopor till aska – var hamnar mijöfarliga ämnen?

NYHET Sopor innehåller tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga spårelemet. Karin Lundholm, Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt vad som händer med några av dessa ämnen när soporna förbränns.

Förbränning av sopor och andra returbränslen minskar både sopberget och ger energi i form av värme och elektricitet. Andra fördelar är att det bidrar till att minska de problem som finns när sopor deponeras och bildar växthusgasen metan eller sprider giftiga ämnen till grundvattnet.

Tyvärr finns en nackdel med sopförbränning. Sopor innehåller mer tungmetaller och andra hälso- och miljöstörande spårelement än andra bränslen och dessa kan följa med rökgaserna ut genom skorstenen. Spårelementen som i högre grad ”kokas av” i gasfas anrikas oftast på de mindre partiklarna, som även är de svåraste för rökgasreningen att rena bort. Dessa kan vid inandning transporteras långt ner i lungorna där de kommer i nära kontakt med blodkärlen och därmed vidare in i kroppen.

Karin Lundholm har i sin avhandling bestämt förbränningsförloppet, d.v.s. var och i vilken kemisk form, som koppar, krom, arsenik och några andra hälso- och miljöstörande spårelement hamnar när sopor och tryckimpregnerat rivningsvirke förbränns. Om spårelementen hamnar i bottenaskan återfinns de som fasta ämnen, vanligtvis som oxider, sulfater, klorider, hydroxider eller karbonater, som alla är olika stabila och i varierande grad vattenlösliga.

Spårelementen kan även bilda gasformiga föreningar som kan ombildas till fasta partiklar vilka därmed benämns som flygaska. För att effektivisera reningen är det viktigt att veta den kemiska formen på metallerna. Eftersom metallerna blir mer koncentrerade i flygaskan, är det av ekonomiska och återvinningstekniska skäl bättre ifall de hamnar där om anläggningen har en välfungerande rökgasrening.

För att studera förbränningsförloppen för de olika miljöstörande ämnena har Karin Lundholm använt ett flertal metoder. Hon har bl.a. nyttjat olika förbränningsexperiment där tryckimpregnerat virke, som innehåller koppar, krom och arsenik, har eldats både som enskilda bränslepartiklar i ett laboratorium vid universitetet i Sydney, Australien, och kontinuerligt i större mängd i en anläggning vid Umeå universitet. Hon har därefter analyserat askprover från bottenaska och rökgaser.

Resultaten har jämförts med kemiska modellberäkningar och det visade sig att beräkningarna i de allra flesta fallen överensstämde bra med de experimentella resultaten. Detta innebär att förbränningsförloppen för koppar, krom och arsenik går att förutsäga med beräkningar. Resultaten kan därför t.ex. användas för att bestämma vilka typer av tillsatsämnen som på bästa sätt kan förbättra rökgasreningen.

Fredagen den 8 juni försvarar Karin Lundholm, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Fate of Cu, Cr, As and some other trace elements during combustion of recovered waste fuels. Disputationen äger rum kl.13.00 i KBC-huset, KB3A9. Fakultetsopponent är docent Britt-Marie Steenari, Chalmers Tekniska Högskola.

För ytterligare information, kontakta: Karin Lundholm Telefon: 090-786 5988
E-post: karin.lundholm@chem.umu.se

Redaktör: Karin Wikman