Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 15 dec, 2018

Fullt hus när fredspristagare Mukwege berättade om våldtäkternas Kongo

NYHET Verkligheten är fruktansvärd för kvinnor och barn i skuggan av krig och konflikter. Men det finns goda motkrafter och världen går att förändra. Det var budskapet när mottagaren av Nobels fredspris 2018 Denis Mukwege på lördagen mötte västerbottningar som för en stund valde bort julhandeln till förmån för att få veta mer om världen utanför.

– Tack för att ni kom. Alla kan göra skillnad. Inte bara för Kongo utan för hela världen där våldtäkt används som vapen, sade Denis Mukwege.

Trots lördag eftermiddag mitt i julruschen fylldes Aula Nordica till absolut sista plats när umeborna strömmade till för att lyssna på fredspristagare Denis Mukweges öppna föreläsning om arbetet med att ta hand om offren för sexuellt våld i Demokratiska republiken Kongo.

Den brutala verklighet Dr Mukwege berättade om är nästan så långt ifrån svensk julidyll det går att komma. I skuggan av inbördeskriget mellan regering och rebellgrupper i östra Kongo förekommer de mest fasansfulla sexuella övergrepp av kvinnor och barn, även små barn.

Kongo kallas ibland för Mörkrets hjärta eller Världens våldtäktscentrum. Det sexualiserade våldet handlar inte bara om allmän laglöshet utan kan i många fall vara en medveten strategi för att förnedra motståndarsidan i konflikten och få samhällsstrukturen att bryta samman, eftersom det är de kongolesiska kvinnorna som håller ihop gemenskapen.

Dessa grymheter är vardag på Panzisjukhuset, där chefsläkare Dr Mukwege som är gynekolog som specialitet, tar emot och vårdar offren. Till sin hjälp har han bland andra Ellinor Ädelroth, professor emerita vid Umeå universitet, som tillbringar stora delar av året i Kongo och som introducerade Denis Mukwege vid föreläsningen. Till dags dato har över 50 000 överlevare från sexuellt våld vårdats på Panzisjukhuset.

– Det viktiga är inte antalet, utan att det bakom varje siffra finns en människa som har utsatts för ett fruktansvärt lidande, sade Denis Mukwege.

Efter den akuta fasen med vård av de fysiska skadorna, erbjuder Panzisjukhuset terapi och utbildning för att kvinnorna ska kunna ta ny plats i det omgivande samhället där de annars blir stigmatiserade och utanför. Man ser också till att dokumentera skadorna och kvinnornas berättelser för att kunna kräva rättvisa och ställa förövarna till svars. Att få rättvisa för brottsoffer och få de skyldiga dömda kan tyckas nog så svårt även i fredliga länder, men mot alla odds händer det faktiskt att det lyckas också i våldets Kongo.

Även om det fysiska våldet i våldtäkterna i regel drabbar kvinnor, är syftet samtidigt att splittra familjerna och förnedra männen som ofta maktlösa tvingas se på övergreppen. Denis Mukwege berättade om ett tillfälle när beväpnade grupper våldtog en pastors fru inne i kyrkan inför hela församlingen och sedan hånade pastorn med att fråga var hans gud fanns som inte ens klarade att skydda en pastorsfru.

Budskapet i föreläsningen var att det ändå finns hopp om förändring ifall de goda krafterna mobiliserar.

– 99 procent av världens män är inte våldtäktsmän, men felet är att så många av dem är tysta. Att få männen att engagera sig i kampen mot sexuella övergrepp är inte bara en kamp för kvinnornas rättigheter utan också en kamp för de oskyldiga männens rättigheter, sade Denis Mukwege.

När det blev tillfälle för publiken att ställa frågor, räcktes många händer upp. En av frågorna gällde vad vi här och nu kan göra. Dr Mukwege svarade att en av de saker vi kan göra är att använda vår makt som konsumenter. Grunden till konflikterna i Kongo är kampen om värdefulla naturresurser som bland annat används till batterier i våra vardagliga prylar som mobiltelefoner. Genom att kräva av producenterna att de inte köper råvarorna i Kongo, kan vi dra undan den ekonomiska basen för striderna och övergreppen.

Inte minst det faktum att Nobels fredspris i år går till Dr Mukwege och Nadia Murad i Irak för deras kamp mot sexualiserat våld som vapen i konflikter, visar att världen inte längre stillatigande accepterar dessa övergrepp. Fredspristagarnas arbete har inte bara direkt hjälpt tusentals kvinnor i Afrika och Mellanöstern, det har också gett hopp åt miljoner andra utsatta kvinnor världen över.

Denis Mukwege är sedan 2010 medicine hedersdoktor vid Umeå universitet. Umeå var rentav det första lärosäte i världen där han blev hedersdoktor, och han har därför varit här två gånger tidigare. Det är ingen överdrift att säga att Umeå har en särskild relation med Dr Mukwege.

1999 öppnade Panzisjukhuset i Bukavu delvis tack vare insamlade medel från pingströrelsen i Sverige och Västerbotten. Det som idag är demokratiska republiken Kongo har längre tillbaka i historien varit belgisk koloni och sedan hetat Zaire eller Kongo-Kinshasa. Denis Mukwege är disputerad medicine doktor vid fria universitetet i Bryssel.

Kön ringlade lång till lördagens föreläsning. Trots att Aula Nordica rymmer cirka ettusen personer, var det många som inte fick plats. Hela evenemanget gick också att följa på Umeå universitets webb, där det även kan ses i efterhand.

Text: Ola Nilsson

 Till webbsändning från Mukweges föreläsning i Aula Nordica