Fysiskt starkast men också mest skadeutsatta

Sofia Levin, Institutionen för psykologi

BildUlrika Sahlén

Skador är vanliga inom ungdomsidrotten. I sin avhandling har Sofia Levin undersökt hur fysisk prestationsförmåga, mental hälsa och idrottsmiljö påverkar risken för skador bland elever på svenska innebandygymnasier.

Ett av avhandlingens mest oväntade resultat gäller sambandet mellan fysisk kapacitet och skaderisk.

– De elever som presterade bäst på de fysiska testerna i kombination med att ha en medelhög mental hälsa hade också den högsta skadeförekomsten under säsongen. Det utmanar föreställningen att de mest vältränade idrottarna automatiskt löper lägre risk att skadas, säger Sofia Levin, doktorand vid institutionen för psykologi.

Vad som ligger bakom sambandet har inte undersökts specifikt i avhandlingen. En möjlig förklaring är att spelare med hög fysisk kapacitet kan utföra spelmoment i högre hastigheter och med större kraft. De kan också prestera på en nivå som gör att de får mer speltid och deltar i fler matcher, vilket ökar exponeringen för situationer där skador kan uppstå.

– Att studera matchbelastning och återhämtning inom ungdomsidrott är ett viktigt nästa steg för forskningen, säger Sofia.

Skaderisken formas av mer än fysisk styrka

Avhandlingen visar att skaderisk inte kan förklaras av en enskild faktor. Resultaten pekar i stället på att fysisk kapacitet, psykisk hälsa och idrottsmiljön tillsammans har betydelse för risken för skador.

Resultaten visar också att ungdomars mentala hälsa förändras över tid och att skador kan hänga samman med den utvecklingen. Samtidigt såg sambanden olika ut mellan individerna.

– Skador och välmående är inte statiska tillstånd. De påverkas av flera faktorer samtidigt och förändras över tid, vilket gör att vi behöver se varje idrottares situation i ett större sammanhang.

Skaderisken handlar om mer än fysisk styrka. Avhandlingen visar att både mental hälsa och idrottsmiljö spelar en viktig roll.

BildUnsplash

Skadeprevention kräver gemensamt ansvar

I studien intervjuades lärare i specialidrott vid svenska innebandygymnasier om deras arbete med skadeprevention. Intervjuerna visar att skadeförebyggande arbete är en naturlig del av verksamheten, men också att förutsättningarna påverkas av bland annat motivation, tid, resurser och samspelet mellan skola och föreningsidrott.

Resultaten pekar även på att skadeförebyggande insatser behöver vara meningsfulla, integrerade i den ordinarie verksamheten och anpassas efter både individen och den miljö där idrottandet sker. Ansvaret behöver dessutom delas av flera aktörer, såsom idrottare, tränare, lärare, föreningar och idrottsförbund.

– För att skapa hållbara utvecklingsmiljöer för unga idrottare behöver hänsyn tas till hela ungdomens situation. Krav från både skola och föreningsidrott påverkar belastning, återhämtning och hälsa, säger Sofia Levin.

Läs hela avhandlingen

Avhandlingen bygger på ett projekt inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. Svenska Innebandyförbundet har varit extern partner i projektet, med stöd från Innebandyns Kompetenscentrum vid Idrottshögskolan, Umeå universitet. Samarbetet har möjliggjort praktiknära forskning där frågeställningarna har utgått från utmaningar som uppmärksammats inom innebandyn runt om i Sverige.