Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 18 jan, 2010

Genetiska förändringar bakom reumatiska sjukdomar

NYHET Genetiska variationer bidrar till ökad risk och svårighetsgrad av SLE och ledgångsreumatism i norra Sverige. Det konstaterar Martin Johansson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 22 januari.

Martin JohanssonMartin Johanssons forskning visar att variationer i gener som är inblandade i kroppens immunförsvar ökar risken att drabbas av de reumatiska sjukdomarna systemisk lupus erythematosus (SLE) och ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA). En genetisk variation i en gen som reglerar immunförsvaret (PTPN22) visade sig öka risken att drabbas av SLE och även RA. Genetiska variationer i en gen som kodar för en av östrogenreceptorerna (ESR1) visade sig ge en mildare form av SLE. Variationer i ytterligare en gen som reglerar immunförsvaret (PDCD1) visade sig öka risken att drabbas av svårare komplikationer hos patienter med SLE.

Den tredje genen som studerades var PTPN22, som är inblandad i regleringen av immunförsvaret. En riskvariant av denna gen visade sig bidra till en ökad risk att drabbas av SLE. PTPN22 studerades även i prover från individer som donerats till den Medicinska biobanken innan de fick RA. Martin Johansson fann då att riskvarianten av genen PTPN22 ökar risken att insjukna i RA, men även att kombinationen av riskvarianten och antikroppar mot kroppsegna beståndsdelar innebär en markant ökad risk att senare utveckla RA. Studien följdes upp bland patienter som nyligen drabbats av RA, och associationen mellan riskvarianten och ledgångsreumatism styrktes, framförallt hos patienter med antikroppar mot kroppsegna beståndsdelar.

På grund av kvinnors ökade risk att insjukna i SLE undersöktes betydelsen av det kvinnliga könshormonet, östrogen, genom att studera genetiska variationer i kroppens signalmottagare av östrogen. SLE-patienter som bär på de mindre vanliga genvarianterna visade sig ha en mildare sjukdomsbild med framförallt hudbesvär och färre antal organskador. Ytterligare studerades en riskvariant av PDCD1-genen visade sig öka risken för patienter med SLE att drabbas av njursjukdom, vilket är en allvarlig komplikation.

SLE och RA är reumatologiska systemsjukdomar där kroppens immunförsvar attackerar kroppens egna beståndsdelar. Mellan 15 och 50 personer per 100 000 individer har SLE och kvinnor har mellan 5 och 9 gånger högre risk att drabbas än män. RA drabbar mellan 0,5-1,0 % av befolkningen och även här löper kvinnor något högre risk att insjukna.

Martin Johansson kommer ursprungligen från Ludvika i Dalarna. Han flyttade till Umeå 2000 för studier, och är nu doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, reumatologi. Hans kontaktuppgifter samt en porträttbild återfinns på:
http://www.umu.se/sok/personalkatalog/visa-person?uid=jonman01

Fredag 22 januari försvarar Martin Johansson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, reumatologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Systemic lupus erythematosus and rheumatoid arthritis. Analyses of candidate genes involved in immune functions, for susceptibility and severity (Systemisk lupus erythematosus och reumatoid artrit. Analyser av kandidatgener involverade i immunfunktioner för mottaglighet och svårighetsgrad).
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Ingrid Lundberg, Karolinska institutet, Solna.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-30388

Redaktör: Bertil Born