NYHET
Diagnosen depression baseras på symtom som uttrycks på delvis olika sätt bland kvinnor och män liksom i olika kulturer. Bland annat för att undvika en sjukdomsstämpel på normalt lidande måste symtomen ses i sitt sammanhang, skriver Arja Lehti i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 23 oktober.
De flesta studier visar att dubbelt så många kvinnor som män är deprimerade och att förekomsten av depression varierar mellan olika kulturer. Till primärvården söker många patienter från olika länder med misstänkt depression. Allmänläkaren försöker då utifrån sina vetenskapliga kunskaper hitta en medicinsk diagnos som passar in på patienternas symtom. Eftersom diagnosen depression enbart baseras på symtomen – det saknas laboratorieprover som kan styrka den – finns stort utrymme för subjektiva tolkningar.
I avhandlingen analyseras hur genus och det socio-kulturella sammanhanget påverkar hela processen fram till diagnosen depression i primärvården. Kulturella och religiösa attityder samt stereotypa normer för manlighet och kvinnlighet kan både avgöra om individerna söker hjälp för sina symtom och om dessa i så fall uppfattas som medicinska problem eller inte.
De medicinska expertkriterierna för depression bygger på en västerländsk kunskapssyn. Kriterierna ses som allmängiltiga och baseras för det mesta på känslomässiga symtom. Avhandlingen visar emellertid att också kroppsliga symtom är vanliga uttryck för depression och att det finns en variation hos olika kulturer och mellan kvinnor och män när det gäller var dessa symtom placeras och hur de uttrycks. Att tolka verbala och ickeverbala uttryck av symtom är särskilt svårt hos patienter från andra kulturer än läkarnas egen. De allmänläkare som intervjuades ansåg i allmänhet att expertkriterierna för depression var svåra att tillämpa och därför baserade de sina diagnoser på intuition och praktisk kunskap. Att strikt följa diagnoskriterierna kunde enligt allmänläkarna leda till en medikalisering av socio-kulturella livsomständigheter bland invandrare.
Det finns behov av nya hjälpmedel för att förbättra diagnostiken av patienter från olika kulturer. En kontinuerlig dialog om den individuella patientens situation, men också läkarens kännedom om sina egna normer, är väsentliga för att undvika stereotypa bedömningar av depressiva symtom och kunna erbjuda likvärdig vård. De könsbaserade, multikulturella uttrycken av depression är en utmaning för allmänläkaren och att förbättra livsomständigheterna som kan leda till nedstämdhet och lidande är en utmaning för samhället.
Avhandlingens analys av hur genus och det socio-kulturella sammanhanget påverkar diagnosprocessen bygger på patientintervjuer och patienters berättelser i medierna samt intervjuer med distriktsläkare och annan medicinsk expertis.
Arja Lehti är distriktsläkare vid Umeå Sjukvård och doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för allmänmedicin, där hon kan nås på tel. 090-785 83 20, e-post arja.lehti@vll.se
Fredagen 23 oktober 2009 försvarar Arja Lehti, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Struggling for clarity- cultural context, gender and a concept of depression in general practice.Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal E04, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor em. Birgitta Hovelius, Lunds Universitet.
