NYHET Geografi i skolan har stor potential att stärka elevers förståelse för hållbar utveckling. Men hur begreppet används i undervisningen är avgörande – annars riskerar kunskapen att bli ytlig. Det visar Hampus Hallingfors i sin avhandling.
Hampus Hallingfors har granskat elevers förståelse av hållbar utveckling i geografiämnet.
Bild PrivatNär undervisningen tar sin utgångspunkt i platser som eleverna känner till blir det lättare att förstå sambanden mellan det lokala och det globala, och vad hållbar utveckling faktiskt innebär i praktiken.
Geografiämnet är väl lämpat för att undervisa om hållbar utveckling eftersom det behandlar relationen mellan människa och miljö. Det framgår av avhandlingen som bygger på intervjuer med högstadielärare i Västerbotten och analyser av en läroplansdebatt mellan 2004–2006.
Men resultaten visar också att det inte räcker att bara lyfta hållbar utveckling som begrepp. Hur undervisningen utformas har stor betydelse för vad eleverna faktiskt lär sig.
– Geografiämnet har goda förutsättningar att bidra till elevers förståelse av hållbar utveckling, men undervisningen behöver konkretiseras för att inte stanna vid allmänna formuleringar, säger Hampus Hallingfors, doktorand vid Institutionen för geografi.
En central slutsats i studien är att undervisningen blir mer meningsfull när globala hållbarhetsfrågor kopplas till elevernas egen vardag. Genom att utgå från lokala miljöer och konkreta exempel kan elever både stärka sin förståelse och utveckla ett kritiskt förhållningssätt.
Att uppleva naturen på plats är ett enkelt sätt att närma sig hållbarhetsfrågor, menar Hampus Hallingfors.
BildHampus Hallingfors
– När undervisningen tar sin utgångspunkt i platser som eleverna känner till blir det lättare att förstå sambanden mellan det lokala och det globala, och vad hållbar utveckling faktiskt innebär i praktiken. Ett sådant arbetssätt öppnar också för diskussion och kritiskt tänkande och kan uppmuntra elever att agera för hållbar utveckling i sin egen närmiljö, säger Hampus.
Studien pekar också på flera utmaningar. Geografiämnets relativt låga status i skolan och den begränsade undervisningstiden gör att hållbarhetsfrågor inte får det utrymme som de kräver.
Lärarna lyfter också att läroplanens formuleringar ibland upplevs som otydliga, vilket påverkar deras handlingsutrymme. Samtidigt bidrar en ökad spridning av så kallade alternativa fakta till att undervisningen blir mer komplex.
– Det finns en paradox i att hållbar utveckling är en av vår tids mest diskuterade frågor, samtidigt som geografiämnet – som har särskilt goda möjligheter att belysa den – får begränsat utrymme i skolan, säger Hampus Hallingfors.
Ett av de mest framträdande resultaten i avhandlingen är lärarnas uttryckta behov av mer ämnesspecifik fortbildning och en närmare koppling mellan skola och universitet. Flera lärare upplever också att den naturgeografiska delen av lärarutbildningen är otillräcklig.
Tillgången till fortbildning upplevs dessutom variera geografiskt, där lärare i norra Sverige tycker att möjligheterna är mer begränsade.
– För att undervisningen om hållbar utveckling ska bli både relevant och fördjupad behövs stärkt fortbildning och ett tätare samarbete mellan akademi och skola, säger säger Hampus Hallingfors.
Hampus Hallingfors, Institutionen för geografi, försvarar sin avhandling med den svenska titeln: "Man kan ju bara gå ut i skogen": Hur geografilärare tolkar och undervisar hållbar utveckling (Engelsk titel: ‘You can just go out into the woods’: How geography teachers interpret and teach sustainable development)
När: Fredag 5 juni, 2026 kl. 10:15 - 12:00
Var: Hörsal UB.A.230 – Lindellhallen 3
