NYHET Den kroniska sjukdomen celiaki är vanligare hos svenska 12-åringar än vad som tidigare varit känt men går att förhindra hos vissa genom en gynnsam spädbarnskost, skriver Anna Myléus i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 21 september.
Celiaki, även kallad glutenintolerans, är en kronisk sjukdom som finns hos ungefär 1 procent av befolkningen. Mellan 1984 och 1996 hade Sverige en epidemi av celiaki bland barn under 2 år, vilket var unikt och möjliggjorde vidare forskning kring sjukdomen.
Epidemin har tidigare delvis kunnat förklaras av ändringar i spädbarnskosten och genom en studie bland svenska 12-åringar födda under epidemin (1993) och efter epidemin (1997) har den forskargrupp som Anna Myléus tillhör visat att dessa kostskillnader faktiskt ändrade förekomsten av sjukdomen och inte bara påverkade hur stor andel som fick symtom och därmed en korrekt diagnos. Det här innebär att celiaki kan förhindras hos vissa individer med den genetiska förutsättning som ligger bakom sjukdomen, åtminstone upp till 12 års ålder. Studiens resultat tyder på att det är gynnsamt att introducera glutenhaltig mat gradvis i små mängder till spädbarn med start redan från 4 månaders ålder, helst under pågående amning.
Den bakomliggande studien, ETICS (Exploring the Iceberg of Celiac Disease in Sweden), genomfördes 2005–2010 på fem orter i Sverige under ledning av docent Anneli Ivarsson, Umeå universitet. Totalt inbjöds drygt 13 000 sjätteklassare. Bland barn födda 1993 hade 2,9 procent celiaki och i den senare gruppen var motsvarande andel 2,2 procent, vilket innebar en statistiskt säker minskning av antalet fall. Ändå är celiakiförekomsten bland barn födda efter epidemin, trots minskningen, en av de högsta som har rapporterats i hela världen.
I avhandlingen visas att förändringar i spädbarnskosten har påverkat förekomsten av celiaki i samband med epidemin, men det förklarar inte hela bilden och ytterligare orsaker har sökts via en kombination av en fall-referent studie och en ekologisk ansats. Vi fann att vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet inte ökade risken för celiaki men däremot kan enriskfaktor vara upprepade tidigare infektioner.. Den risk som infektionerna innebär ökar ytterligare om barnet dessutom inte längre ammade när gluten introducerades och har introducerats till gluten i stora mängder. Därigenom bidrog tidiga infektioner även indirekt till den svenska celiakiepidemin.
Anna Myléus är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, där hon kan nås påtel. 070-573 27 97
E-post anna.myleus@epiph.umu.se
Fredagen den 21 september försvarar Anna Myléus, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln En epidemiologisk ansats till att förklara den svenska celiakiepidemin (Engelsk titel: Towards Explaining the Swedish Epidemic of Celiac Disease: an epidemiological approach).Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Stefano Guandalini, The University of Chicago Medicine, USA.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-57831