NYHET Att ha en sjuk närstående som bor på ett särskilt boende för äldre påverkar hela familjen. För de närstående kan detta ge lättnadskänslor, men ofta också känslor av dåligt samvete, skuld, maktlöshet och sorg. Därför borde hälsostödjande familjesamtal, som leds av sjuksköterskor, implementeras som en del i omvårdnadsarbetet inom särskilda boenden för äldre. Detta argument presenteras i en avhandling vid Umeå universitet.
– Eftersom det är viktigt att se och möta hela familjens situation finns ett behov att utvidga omvårdnaden från att enbart fokusera på den boende till att även innefatta de närstående och betrakta familjen som en enhet, säger Åsa Dorell, som är doktorand vid Institutionen för omvårdnad.
I sin avhandling har Åsa Dorell intervjuat närstående som deltagit i hälsostödjande familjesamtal. De fick även besvara frågeformulär om familjens hantering av situationen, deras eget välbefinnande och upplevda livskvalité, både innan samtalsserien startade samt vid en uppföljning 6 månader efter avslutad samtalsserie. Även sjuksköterskorna, som ledde de hälsostödjande familjesamtalen, intervjuades om deras upplevelser.
Uppföljningsintervjuer med deltagarna efter avslutad samtalsserie visade att familjemedlemmarna kände sig synliggjorda och lyssnade på. En månad efter samtalen upplevde de närstående att de fick lättare att samtala med varandra, vilket gav en bättre helhetsförståelse av situationen och ledde till att det dåliga samvetet mot sin sjuke familjemedlem därmed kunde lättas något. Sex månader efter samtalen upplevde de närstående att bekräftelsen de fått genom samtalen resulterade i förbättrat välbefinnande och en kvarstående känsla av tröst. Samtalen medförde dessutom en ökad förståelse för alla familjemedlemmars upplevelse av situationen och medförde ett bättre samarbete inom familjen.
– Det kan vara en svår situation att ha en familjemedlem på ett särskilt boende för äldre. Men i hälsostödjande familjesamtal delar familjemedlemmar med sig av sina upplevelser, vilket leder till att föreställningar och perspektiv förändras och att familjens gemensamma förutsättningar att förlika sig med sin situation förbättras, säger Åsa Dorell.
I utvärderande uppföljningsintervjuer med sjuksköterskorna upplevdes de hälsostödjande familjesamtalen som en effektiv och tillämpbar omvårdnadhandling i arbetet med familjer. Samtalen gav en förbättrad förståelse av familjens situation och en förbättrad relation med de närstående.
– Just den samtalsledande rollen och att lyssna aktivt för att främja familjens berättande kan vara ovant för sjuksköterskor, som är vana vid att i stor utsträckning ge information och råd. För att varje familjemedlems berättelse och upplevelse ska komma fram är det därför helt centralt att samtalen är icke-hierarkiska och har ett jämlikt förhållningssätt, säger Åsa Dorell.
Åsa Dorell är uppvuxen i Örnsköldsvik. Efter sina doktorandstudier i omvårdnad vid Institutionen för Omvårdnad kommer hon att jobba 80 procent som vikarierande universitetslektor vid Institutionen för Omvårdnad vid Umeå universitet samt 20 procent som verksamhetsutvecklare vid välfärdsförvaltningen i Örnsköldsviks Kommun.
Läs en digital publicering av avhandlingen
Torsdagen den 26 maj försvarar Åsa Dorell, Institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Tröst genom hälsostödjande familjesamtal – upplevelser och effekter av en familjecentrerad intervention. (Engelsk titel: Consolation through Family Health Conversations. Experiences and effects of a family system nursing intervention.) Opponent: Professor Carina Berterö, Avdelningen för omvårdnad, Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet. Huvudhandledare: Docent Karin Sundin, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.
Disputationen äger rum kl. 13:00 i aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet.
Åsa Dorell, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitetTelefon: 0660-29 25 28, 076-118 80 94
E-post: asa.dorell@umu.se
Redaktör: Daniel Harju