NYHET Artificiell intelligens. För att travestera en evig fråga: att använda eller inte använda? Frågar man Satish Strömberg, språkvetare, lärare och IKT-coach vid Humanistiska fakulteten, är det inte ens någon fråga; AI-verktyg är här för att stanna och han vill lära studenterna att tänka med AI – inte överlåta tänkandet till AI.
Satish Strömberg betonar att Generativ AI inte ska ses som en genväg för att klara kursuppgifter på ett lättare sätt.
BildPer MelanderSatish Strömberg är inbjuden för att hålla i ett pass om generativ AI (i fortsättningen betecknat AI) för studenter som precis börjat plugga Kulturgeografi. Det märks att han är en van föreläsare som är väl förtrogen med ämnet för dagen.
Han inleder med att konstatera hur det vi lite brett betecknar som AI funnits länge. Att det under lång tid till exempel finns implementerat i många av de applikationer vi använder till vardags; som samlar in data om hur och vad vi gör, webbsurfvanor, sökningar och preferenser.
Som i sin tur ska göra vårt användande av applikationer mer skräddarsytt; med tips och förslag på än det ena och än det andra, i strömningstjänster, eller i vanliga sökningar om vilken såpa som funkar bäst på utomhustrall i Västerbotten.
BildPer Melander
Här går det redan att förstå hur den typen av AI som samlar in och sorterar, är en enklare variant, jämfört med det som kallas Generativ AI. Generativ AI beskrivs som en teknik som kan skapa nytt innehåll – som text, bilder, musik, video och programkod – genom att lära sig mönster från stora mängder befintliga data.
Snart övergår hans föreläsning till att låta studenterna förstå vikten av att se olika AI-verktyg som stöd för den egna kunskapsinhämtningen och utvecklingen som homo studens*. Dvs. att det inte är någon poäng att betrakta det som en genväg för att klara kursuppgifter på ett lättare sätt. ”Glöm klipp och klistra in. Du vill inte hamna inför universitetets disciplinnämnd anklagad för fusk.”
BildPer Melander
Som stöd för såväl studenter som anställda vid UMU har Satish Strömgren publicerat en webbsida som sammanfattar alla tänkbara aspekter av AI-användande. Där beskriver han bl.a. hur det gäller att:
”…förstå hur man använder AI på ett effektivt, kritiskt och ansvarsfullt sätt, och blir till en viktig del av universitetsutbildningen.”
På webbsidan följer sedan en redogörelse för åtta kunskapsområden som hjälper till vid studier och forskning, skrivande och självständigt lärande:
”Dessa åtta kunskapsområden hjälper dig att utveckla kunskap och färdigheter för att kunna fatta välgrundade beslut om när, varför och hur du ska använda AI, samtidigt som du upprätthåller akademisk integritet och tar ansvar för ditt eget lärande. Webbplatsens främsta syfte är att främja kognitiv utvidgning, inte att avlasta den kognitiva förmågan.”
När föreläsningen är slut blir det en stund över att reflektera vidare och fördjupa sig i några frågeställningar. Som till exempel varför Satish Strömberg kommit att intressera för AI och AI-relaterade frågor. Han börjar med att berätta hur han arbetat med utbildning och digital teknik i över 20 år.
BildPer Melander
– När ChatGPT lanserades insåg jag ganska snabbt att generativ AI skulle förändra förutsättningarna för både undervisning och lärande, säger Satish Strömberg och lägger till:
– Mitt intresse har också en personlig bakgrund. När jag själv studerade, både på gymnasiet och universitetet, hade jag ibland svårt att förstå vissa ämnen på djupet.
– Jag hade behövt någon att diskutera med, ställa frågor till och pröva mina tankar mot, ett slags intellektuellt bollplank som kunde hjälpa mig att komma vidare i min förståelse.
Han fortsätter med att beskriva hur det är just den möjligheten han ser i generativ AI. Att han som lärare och språkvetare är särskilt intresserad av hur tekniken kan hjälpa studenter att utveckla sin förståelse, sitt kritiska tänkande och sin förmåga att lära självständigt.
– För mig handlar AI därför framför allt om pedagogik och lärande, inte om att få snabba svar eller färdiga lösningar.
BildPer Melander
På frågan om vad som är viktigast att förstå, som student eller forskare, när det gäller olika AI-verktyg, säger Satish Strömgren att det handlar om att förstå skillnaden mellan kognitiv utvidgning och kognitiv avlastning.
– Med kognitiv utvidgning menar jag att vi använder AI för att utveckla vårt eget tänkande, fördjupa vår förståelse och utmana våra resonemang. AI kan fungera som en personlig handledare eller ett intellektuellt bollplank som ställer frågor, förklarar svåra begrepp och hjälper oss att se nya perspektiv.
Med hans sätt att se det innebär kognitiv avlastning att vi överlåter delar av tankearbetet till AI. Det behöver inte vara negativt, men om vi låter AI utföra just det intellektuella arbete som vi själva behöver göra för att lära oss, riskerar vi att gå miste om viktiga lärandeprocesser.
– För mig handlar det därför inte om hur mycket AI vi använder, utan om hur vi använder den. Målet bör vara att AI hjälper oss att bli bättre på att tänka själva, inte att vi blir beroende av att AI tanker åt oss.
Vad kan då hindra att AI-användningen på lärosäten utvecklas? Här ser han framför allt bristande kunskap, osäkerhet och ibland en ganska polariserad diskussion.
– Vissa betraktar AI som ett fantastiskt universalverktyg, andra ser främst riskerna. Båda perspektiven kan bli problematiska. Vi behöver öka AI-kompetensen bland både studenter, lärare och forskare.
– Framför allt behöver vi gå från diskussionen om huruvida AI ska användas till hur, när och varför den bör användas. Tydliga riktlinjer och praktisk utbildning är viktiga delar av detta.
– Jag tycker också att vi behöver gå från en kultur av AI-skam, där människor ibland känner att de måste dölja sin AI-användning, säger Satish Strömberg
BildPer MelanderHär säger han också att kanske den största pedagogiska risken är att vi förväxlar ett välformulerat AI-genererat svar med vår egen förståelse.
– Andra risker är felaktiga uppgifter, påhittade referenser, partiskhet och att känsliga uppgifter hanteras olämpligt. Studenter behöver också känna till vad som är tillåtet vid examination.
– AI kan ge mycket övertygande svar som faktiskt är felaktiga. Därför måste vi utveckla förmågan att granska, ifrågasätta och kontrollera det som genereras.
Något som är svårt att runda i sammanhanget är vad han anser om domedagsprofetiorna om att AI ska ta över eller utplåna mänskligheten?
– Jag tycker att vi ska ta riskerna på allvar, men samtidigt skilja mellan vetenskapligt underbyggda risker och spekulationer om framtiden. Vi har redan konkreta problem med desinformation, manipulation, maktkoncentration och bristande insyn. Dessa frågor kräver demokratiskt ansvar och tydlig reglering.
Han hoppas att vi får en betydligt starkare demokratisk styrning och tillsyn av de stora teknikföretagen.
– Jag anser inte att dessa företag själva ska få bestämma spelreglerna för en teknik som påverkar hela samhället. Med den nuvarande. Trumpadministrationens inställning till reglering av AI är jag dock inte särskilt optimistisk när det gäller utvecklingen i USA.
Tiden rinner iväg och det är dags att avsluta intervjun. Som ett medskick säger han att han skulle vilja att vi började betrakta AI-kompetens som en naturlig del av akademisk bildning.
– Det gäller inte bara studenter, utan även lärare, forskare och administrativ personal vid universitetet. Alla behöver få möjlighet att utveckla sin förståelse för tekniken och lära sig när, varför och hur generativ AI kan användas på ett medvetet, kritiskt och ansvarsfullt sätt.
Han beskriver hur hans erfarenhet från utbildningar och workshoppar är att många får en helt annan förståelse för AI när de själva får pröva hur tekniken kan stödja deras arbete, lärande och tänkande.
– Jag tycker också att vi behöver gå från en kultur av AI-skam, där människor ibland känner att de måste dölja sin AI-användning, till en professionell och öppen användning där transparens, kunskap och eget ansvar är självklara utgångspunkter.
– För mig är den viktigaste frågan inte om vi använder AI, utan hur vi använder den och vad vi själva lär oss under processen.
* den studerande människan
