"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2019-02-08

Han vill verka för att Vaartoe växer

NYHET I januari 2019 utsågs Krister Stoor till ny föreståndare på Vaartoe – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet. Han ser föreståndarskapet som att ta sitt ansvar, efter att i många år ha kommit ”billigt undan”, som han uttrycker det. Visionen är att verksamheten vid Vaartoe om fem år ska vara dubbelt så stor som idag.

Text: Per Melander

 

Krister Stoor började plugga på Kulturvetarlinjen vid Umeå universitet 1983. Efter studierna fick han jobb på fjäll- och samemuseet Ajtte i Jokkmokk. Men han hann inte flytta dit. I samma veva hörde Umeå universitet hörde av sig och erbjöd honom jobb som forskningsassistent. Sedan ansökte han om en lektor/adjunktstjänst på Institutionen för finska och samiska.

– På den tiden var det en gemensam institutionen för finska och samiska. Sedan bröts sig finskan loss och vi blev en egen institution för samiska. Trots att jag var ganska grön valde de sedan mig till prefekt 1992. Min ambition då var att skapa kurser i samisk kultur. Idag kan man läsa både en master och disputera i samiska studier, något jag är stolt över, säger Krister Stoor och fortsätter:

– Det har kanske inte varit så många studenter i antal genom åren, men de flesta har läst hela vägen till D-nivå. Till skillnad från de andra ämnena inom humaniora, som kan ha många studenter från början, på A-nivå, men som senare, på C- och D-nivå, inte har fler studenter än vad vi har haft.

Under 00-talet påbörjar Krister Stoor en doktorandtjänst som han inleder med att ta tjänstledigt ifrån för att åka till Gustavus Adolphus College i USA. 2007 disputerar han i ämnet: Samiska med inriktning mot kultur. Han har sedan dess undervisat och haft forskningsmedel.

Utveckla Vaartoe till något ännu bättre

– När jag nu sökte som föreståndare och fick tjänsten, så kände jag att det var dags för mig att ta ansvar. Jag tycker att jag sedan 2003 har kommit ganska billigt undan. Därför blir mitt projekt att verkligen utveckla Vaartoe och göra det till något ännu bättre. För om den samiska akademiska forskningen ska kunna utvecklas och gå vidare, då måste några gå in och ta det ansvaret, föra fram viktiga frågor som annars kanske drunknar i all annan forskning.

– Och vi har det förspänt tack vare att det nu finns medel. Vi har kunnat utlysa fyra tjänster som forskningsledare, två postdoks, plus att vi kommer att ha några gästforskare som kommer hit under våren och hösten... så det ser riktigt bra och spännande ut...

Krister Stoor säger att historia genom åren varit det dominerande forskningsämnet vid Vaartoe. Han vill därför öppna för att ge utrymme för andra ämnen. Han nämner speciellt det som går att koppla till s. k. immateriella kulturarv, som t.ex. jojken. Han har själv suttit med i olika noder där man diskuterat vad som är ett immateriellt kulturarv och menar att vi i Sverige, trots att vi 2011 ratificerade konventionen om immateriella kulturarv, har varit dåliga på att rapportera sådant till FN.

Om den samiska akademiska forskningen ska kunna utvecklas och gå vidare, då måste några gå in och ta det ansvaret, föra fram viktiga frågor som annars kanske drunknar i all annan forskning

Han berättar också om hur han i Kanada inspirerats av hur man i akademiska sammanhang bjuder in så kallade "elders", dvs. äldre och visa personer från ursprungsbefolkningen som delger sina kunskaper och erfarenheter.

– Vid Vaartoe har vi därför börjat med den här typen av föreläsningar 1–2 gånger per termin. Där äldre personer kommer och berättar för oss akademiker, men där även folk runt Umeå kan vara med och lyssna, berätta om sina erfarenheter, om sådant som har betydelse för oss inom akademin.

Krister Stoor beskriver vidare hur Vaartoe ska vara den plats där folk vet att man sysslar med samiskt relaterad forskning, men att det inte betyder att de ska ha alla forskningspengar. Utan att den här typen av forskning även ska finnas vid andra lärosäten som Vaartoe kan samarbeta med.

Här nämner han t.ex. det som kallas Arctic Five, dvs. lärosätena i Rovaniemi, Uleåborg, Luleå, Umeå och Tromsö, som samarbetar under vad man kallar "Joint Arctic Agenda". Här nämner han även lärosätena i Bodö och Kautokeino som uppenbart möjliga samarbetspartners. När han beskriver vad han vill ska känneteckna verksamheten vid Vaartoe så är det framförallt att det är en öppen och välkomnande miljö:

– Det mesta av forskningen här hos oss kommer att vara baserad på externa medel och då kan man tänka sig att en forskare kanske säger: "... jag vill gärna lägga mina medel hos er". Då måste man ha en miljö där en forskare verkligen vill göra det. Det här är väldigt viktigt, det gäller att vi som jobbar här verkligen kan samarbeta och har respekt för andras jobb.

Dubbelt så stora om 5 år

Verksamheten vid Vaartoe är tvärvetenskaplig och under hösten 2018 har man arbetat fram fyra temaområden som man vill verka inom: urfolkshälsa, språk och utbildning, kultur och historia, mark och vatten. Det är också utifrån från dessa fyra ämnesområdena som de nya forskningsledarna kommer att väljas.

Vaartoe får som enhet inte bedriva egen undervisning, däremot kan man medverka med och i kurser som bedrivs på andra institutioner. Här ser Krister Stoor dock en möjlig utveckling i framtiden; hur Vaartoe skulle kunna sammanföras med samiska studier som idag ligger under Institutionen för språkstudier.

– Jag är nu anställd som föreståndare i fyra år och jag hoppas att våra nya forskningsledare kommer att ta sina uppdrag på allvar och utveckla nya projekt och söka pengar. Och att vi efter några år är så pass stora att vi inte ryms, utan måste hitta nya lokaler. Att vi skapar en miljö där vi kan mötas och ha en hel del forskarpengar att arbeta med.

– Det finns bra förebilder i Cedar t.ex., som är väldigt duktiga på detta. Även UCGS och Cerum är bra exempel. Vi har mycket att lära av dem och jag hoppas att vi om 4-5 år är 20-25 personer som tillhör miljön. Då är vi dubbelt så stora som nu... det vore ett bra riktmärke.

Text: Per Melander