NYHET Med en speciell provtagare tar forskare från Umeå universitet upp bottensediment från sjöar i Bergslagen. De letar efter spår av den tidiga gruvdriften i området, i lager som legat orörda sedan istiden.
Sediment från sjöbotten blir ett slags tidsarkiv där spår efter människans aktiviteter lagrats i "årsringar". Richard Bindler och Johan Rydberg använder två olika tekniker för att ta upp sedimentet från sjöns djup.
BildElin EnbackJohan Rydberg och Richard Bindler, båda forskare vid Umeå universitet, har tillsammans med Örebro läns museum varit i Bergslagen för att ta sedimentprover från flera sjöar, bland annat Usken och Multen. Provtagningen sker från den djupaste delen av sjöarna, där sedimenten har samlats lager på lager under tusentals år.
– Sjösediment påverkas av allt som händer i sjön och dess omgivning. Börjar människor gräva efter malm, utvinna metaller eller bearbeta dem i området så lämnar det nästan alltid spår i sedimentet, säger Johan Rydberg som är universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
När sedimentpropparna är uppdragna transporteras de till Umeå. I laboratoriet analyseras proverna centimeter för centimeter med olika geokemiska analysmetoder. Forskarna letar efter ämnen som hör ihop med gruvdrift och metallhantering, men också efter pollen som visar hur landskapet förändrats genom till exempel skogsavverkning och odling.
Forskarna är framförallt intresserade av när de första tecknen på metallhantering dyker upp, eftersom det är extra svårt att ta reda på från arkeologiska lämningar och historiska skrifter.
Bild Elin Enback
Svårast rent tekniskt med provtagningen är om det är många minusgrader. Det blir då is på all utrustning, vilket gör det tungt och svårjobbat.
Bild Elin Enback
Provtagaren som forskarna använder är 18 meter lång. Med hjälp av den tar de upp ett cirka tre meter långt sedimentprov.
Bild Elin Enback
Johan Rydberg och Richard Bindler är forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Projektet i Bergslagen sker i samarbete med Örebro läns museum.
Bild Elin Enback
Forskarna är framförallt intresserade av när de första tecknen på metallhantering dyker upp, eftersom det är extra svårt att ta reda på från arkeologiska lämningar och historiska skrifter.
Svårast rent tekniskt med provtagningen är om det är många minusgrader. Det blir då is på all utrustning, vilket gör det tungt och svårjobbat.
Provtagaren som forskarna använder är 18 meter lång. Med hjälp av den tar de upp ett cirka tre meter långt sedimentprov.
Johan Rydberg och Richard Bindler är forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Projektet i Bergslagen sker i samarbete med Örebro läns museum.
Eftersom sedimentet hela tiden är skyddat under vatten påverkas det inte i samma utsträckning som arkeologiska lämningar av vad människor senare gjort i området.
– En annan fördel är att sedimentarkivet är kontinuerligt. Det säger något om hela historien, inte bara de tidpunkter som syns i arkeologiska lämningar som har hittats ovan mark, säger Johan Rydberg.
Arbetet i fält kan vara krävande, särskilt vintertid. Men för forskarna väger det upp att få arbeta ute i naturen och att kunna bidra med ny kunskap om hur människor tidigt formade landskapet i områden där många fortfarande bor i dag.
– Roligast är att kunna svara på frågan om när människan kom till ett område och när man började bryta olika malmer. Det här intresserar inte bara arkeologerna på museet, utan även de som bor på platsen och är nyfikna på sin egen hembygd.
Undersökningarna görs i samarbete med Örebro läns museum och finansieras av Allan Wetterholms stiftelse.