Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Historia från hela Europa kopplas samman

NYHET Umeå universitet ska – tillsammans med två universitet i Holland och Belgien – samordna information från historiska databaser i hela Europa. Det kommer att innebära helt nya möjligheter för forskare att förstå och jämföra befolknings- utveckling i länder i Europa.

Foto: Mattias Pettersson

Runt om i Europa finns många historiska och befolkningsdemografiska databaser fyllda med information om Europas befolkning från medeltid till nutid. Det kan handla om allt från hur mycket skatt som har betalats in till vilka sjukdomar som har drabbat människor och hur många barn som har fötts.

Vid Umeå universitet finns Demografiska databasen, världens fjärde största demografiska databas, som innehåller uppgifter från de kyrkböcker som prästen i varje församling förde. Data från DDB har länge genererat intressanta forskningsreslutat, men hittills har man inte kunnat jämföra resultaten med andra europeiska länder eftersom de är strukturerade på olika sätt.

Forskning över landsgränser

Nu har Demografiska databasen tillsammans med två liknande databaser i Holland och Belgien fått nästan 6,5 miljoner kronor från European Science Foundation för att under tre år skapa ett nytt sätt att strukturera databaser. Det skulle göra det möjligt att jämföra information från databaser runt om i Europa, och i världen. Annika Westberg är projektledare för Umeå-delen av The European Historical Population Samples Network och är även den som arbetat med ansökan till ESF.

– Jag är otroligt glad över att vi nu kan börja jobba med att utveckla vårt nya format, som kalllas Intermediate Data Structure (IDS). Vi har arbetat hårt med den här idén om att göra en gemensam struktur för Europeiska databaser. Umeå universitet är en ledande part i projektet och kom- mer att ha stort inflytande över resultatet. Satsningen kommer att ge forskare tillgång till uppgifter om personer, hushåll, fertilitet, mortalitet, migration, arbete och mycket annat, berättar hon.

Man kommer bland annat att kunna göra jämförande forskning på födsel- och dödstalen i Västeuropa, något som på ett genomgripande sätt har påverkat förutsättningarna för hushålls- och familjestrukturer. Ett annat fält som kan utnytt- ja det nya systemet är migrationsforskning.

– Genom att vi kommer att kunna jämföra data från databaser i olika länder kan vi se hur det har gått för personer som har migrerat, hur gick det för dem i det nya landet? berättar Annika Westberg.

Möjlighet till nya forskningssamarbeten

Projektet kommer att skapa en webbportal där forskare kan få tillgång till data från de databaser som är samordnade via IDS. Där kommer forskare att dela med sig av dataprogram som konstruerats för att analysera informationen.

– Vi bygger alltså inte en helt ny databas, utan vi ordnar ett verktyg som strukturerar allt material som redan finns i databaser runt om i Europa på ett enhetligt sätt, säger Annika.
Det finns flera historiska och demografiska databaser med mycket detaljerade uppgifter som är intresserade av att vara med i IDS.

– Vi hoppas att webbportalen, och hela projektet i sig, ska bli en mötesplats för forskare där de kommer att kunna utveckla nya forskningsprojekt. Webbportalen ger också forskarna möjligheter att utbyta information och erfarenheter de har fått av att jobba med materialet från de olika databaserna, säger Annika.

Redaktör: Elin Andersson